Annons
X
Annons
X

Ledarbloggen

Per Gudmundson

Per Gudmundson

Alliansen i Stadshuset kammade hem en storvinst till Stockholm häromveckan, när man kunde annonsera att Ikea ska smälla upp ett varuhus i gamla slakthusområdet. En Ikeaetablering väger tungt såväl i ekonomiska som i politiska termer. Finansborgarrådet Sten Nordin (M) såg osedvanligt stolt ut (och då ser han ändå ganska nöjd ut i normalläget).

Men en annan etablering som offentliggjordes i januari är möjligen ännu större.

Den 4 januari annonserade hipsterfavoriten Brooklyn Brewery att man håller på att uppföra ett bryggeri tillsammans med Carlsberg och Carnegie, i Lumafabriken i Hammarby Sjöstad i Stockholm. Man säger sig vilja skapa ”ett modernt hantverksbryggeri” – där man både ska brygga Brooklyn-öl och ta fram lokala sorter – och i huset ska det också bli restaurang.

Frågan är om det går att få någon kreddigare småindustri att etablera sig.

En annan fråga är varför ledarbloggen inte har fått veta något förrän nu. Det här är ju riktigt stora nyheter.

Arkiv

Per Gudmundson

Frågan om vilka parter i Syrien som ska betraktas som goda är minst sagt svår. Men Vänsterpartiets och ABF:s gäst häromåret, terroristen och flygplanskaparen Leila Khaled, har inte haft svårt att välja sida i kriget. Hennes terroristgrupp PFLP stödjer den blodsbesudlade diktatorn Bashar al-Assad, och har stridit för regimen till den grad att mängder av palestinier har fått fly sina hem.

Detta är alltså samma PFLP som unga vänsterpartister skickat pengar till. Frågan är om någon här hemma omvärderar tidigare ställningstaganden med anledning av blodbadet på palestinier. Den svenska vänsterns radikala favorit tvekar i alla fall inte en sekund i stödet till diktaturen:

”What was done to us is now being done to Syria. I am screaming with the top of my voice: We stand by the Syrian Army and the people of Syria.”

Per Gudmundson

På Expressens debattsida påminns i dag läsarna om felmarginalerna i opinionsmätningar. Det är Torbjörn Sjöström, vd för opinionsinstitutet Novus, som tycker att felmarginaler ska redovisas, alltid och tydligt. ”Faran att publicera felaktiga siffror underskattas ofta”, skriver han helt korrekt.

Frågan om hur fel mätningarna har är förstås intressant. Men det är också intressant att se frågan från andra hållet. Hur rätt visar egentligen mätningarna?

På nya statsvetarbloggen Politologerna refererar Anders Sundell med fina diagram hur avståndet till närmsta val avgör exaktheten i opinionsmätningarnas förutsägelser. Föga förvånande kommer han fram till att tidigare opinionsmätningar är sämre på att förutsäga valresultatet. Men det är kul att se när under mandatperioden det börjar likna något. Det är först under det sista året.

På annan plats benar Rickard Öhrvall ut ”den mytomspunna felmarginalen”, för den som inte nöjer sig med Expressens debattartikel.

PJ Anders Linder

Ibland behöver inte den som väntar på gott vänta så rasande länge. Det här kom just från TT: ”Socialstyrelsen kommer att åtalsanmäla alla landsting som inte respekterar patienternas sekretess i samband med tv-inspelningar.”

PJ Anders Linder

Mycket ska man läsa innan ögonen trillar ur. I gårdagens söndagskrönika gav jag en blomma till 10-årsjubilerande Centrum för rättvisa (CFR), och jag behövde inte vänta längre än till i dag för att få ännu en påminnelse om vilket viktigt jobb de gör. Här skriver nämligen CFR:s vd Clarence Crafoord och berättar att CFR anmäler 12 av de 21 svenska landstingen till Justitieombudsmannen, eftersom de har upprättat avtal med tv-bolag om att dessa ska få ta rafflande bilder av akut sjuka människor utan att de får en chans att bestämma ifall de vill komma på film.

Om du insjuknar snabbt kan du hamna inte bara på akuten utan också bli underhållning på tv. Vare sig du vill eller ej. Man har tyvärr blivit van vid att patienters integritet undergrävs på alla möjliga sätt, men det här ju direkt groteskt. Vad blir nästa steg?

Jag måste erkänna att min första impuls är att detta inte ska anmälas till JO utan till polisen.

 

Per Gudmundson

Mitt under en vinter med sedvanligt nyckfullt väder kan det kännas övermodigt att försöka förutspå utveckling på längre sikt än ett dygn. Likväl kan det vara av intresse att försöka.

I december presenterade det amerikanska National Intelligence Council (NIC) långtidsprognosen Global Trends 2030: Alternative worlds. Rapporten utgår från en rad megatrender som med all sannolikhet kommer att inträffa, lägger till ett par förändringar med potential att helt ändra spelplanen, och försöker därefter att måla upp ett par tänkbara scenarier.

Några grundläggande utvecklingsdrag kan man med andra ord vara tämligen säker på, huvudsakligen demografiska.

Befolkningen kommer att öka från dagens 7,1 till omkring 8,3 miljarder människor 2030. Och människorna blir äldre, främst i ett allt äldre och skröpligare Väst men även i utvecklingsländerna. Urbaniseringen fortsätter, och migrationen kommer att bli än mer omfattande. Städer kommer att få allt större betydelse – och högre röster även i internationella sammanhang.

Befolkningsökningen leder till konkurrens om naturtillgångar, och till ökade behov av mat, vatten och energi. Men det är inte nödvändigtvis ett bristhushåll NIC ser framför sig. Den tekniska utvecklingen löser många problem, även om människan ändå ställs inför svåra val. Ska vattnet användas till jordbruk eller energi? En allt större del av världens befolkning kommer också att räknas som global medelklass. Individen får allt större utrymme – mer utbildad, friskare, med bättre kommunikationer och kraftigare inflytande.

Tillväxten sker främst utanför Väst. USA:s maktdominans kommer att ersättas av en multipolär värld. NIC tror dock inte att Europa kommer att spela någon mer framträdande roll.

Bland de faktorer som totalt kan rita om kartan finns den krisbenägna globala ekonomin. Kommer den att bli sjukare eller friskare när världen får fler ekonomiska maktcentra? Mellanöstern och Sydasien är osäkra kort. Går länderna där mot ökad demokratisering, eller kommer konflikterna att spilla ut över gränserna? Krig i Mellanöstern kommer att ha kärnvapen som en faktor, och kommer att dra in omvärlden.

Det är annars inomstatliga konflikter som kommer att vara vanligast. I en rikare värld med allt större handel har stater för mycket att förlora på att bekriga varandra. Inbördeskrig och hot från ickestatliga aktörer (med allt bättre tillgång till olika moderna former av massförstörelsevapen) kommer dock att plåga mänskligheten. NIC tror dock att den islamiska terrorismen kommer att avta på grund av impopularitet, på samma sätt som europeiska ETA och IRA har lagt ner vapnen.

Det finns gott om jokrar i leken. En pandemi med miljoner döda kan få världens stater att stänga gränserna. Klimatet kan slå ut matproduktionen. EU kan kollapsa. Kina kan kollapsa – eller bli demokratiskt. Geomagnetiska så kallade solstormar kan slå ut satelliter och elnät.

Å andra sidan har vi den tekniska utvecklingen. Robotiseringen fortsätter, och avskaffar det manuella arbetet i flera sektorer. 3D-printers förändrar produktionen. Fjärrstyrda fordon eliminerar många risker i allt från industri till krig. Genmodifierade grödor och bättre bevattningsteknik ger större skördar med mindre slöseri. Informationsteknologin finner nya strukturer: det så kallade molnet växer och de mobila manickerna ger nästan hela jordens befolkning tillgång till nätet. Botar blir lika nyttiga som robotarna i industrin. På hälsoområdet kommer en rad nya tekniker att slå igenom, med högre livskvalitet och längre liv som följd.

(Global trends diskuteras ambitiöst på bloggen GT2030.)

Per Gudmundson

I dagens upplaga av Svensk Tidskrift – alltid på fredagar – skriver Lars Anders Johansson intressant om svensk och norsk kulturpolitik ur ett liberalt perspektiv, med anledning av den norska boken ”Kultur for kulturens skyld – En skisse til liberal kulturpolitikk”.

Samme man är för övrigt moderator när årets första kulturdebatt på Teater Brunnsgatan Fyra hålls, på kvällen den 7 februari. Säsongens tema är kvalitet, och för kvällen är rubriken ”Är all teater lika bra?” Debatterar gör Martina Montelius, konstnärlig ledare på Teater Brunnsgatan Fyra, Clemens Poellinger, konstredaktör i Svenska Dagbladet, Aase Berg, författare och poet, Carl Rudbeck, litteraturvetare och skribent, samt Agneta Klingspor, författare.

Det är roligt att så mycket kulturdebatt faktiskt pågår på den borgerliga sidan. Så såg det inte ut för några år sedan.

Maria Ludvigsson

Efter Nyamko Sabunis minst sagt märkliga och avslutande DN-debattare (19/1) om något slags kvotering i näringslivet, har partiledaren Jan Björklund fått brev i ämnet (diarienummer (U 2013/389). Viveca Ax:son Johnson, ordf Nordstjernan AB, ifrågasätter brevledes såväl Sabunis initiativ som FP:s historiska förhållningssätt till näringslivet. Det har i FP då och då funnits en regleringsiver som en gång ledde till beredvillighet att understödja löntagarfonder.

Efter några år lutade sig FP åter mot de marknadsliberala idéerna. Ax:son Johnson skriver: ”Efter snedsteget i den tidiga löntagarfondsdebatten har Folkpartiet allmänt uppfattats som en principfast försvarare av själva grunden för en marknadsekonomi – Folkpartiet har försvarat äganderätten.”

Men nu är det dags igen.

”Det är uppenbart att artikeln (…) på samma sätt som 1970-talets löntagarfondsframstöt har samma partitaktiska syfte. Könssammansättningen av företags styrelser och ledningar påverkas i olika länder av olika faktorer. Föreställningen att detta skulle vara ett legitimt område för politiska ingrepp bygger på en övertro på politikerns förmåga att lägga livet till rätt.”
Ax:son Johnson avslutar med att hon hoppas FP denna gång håller sig till den marknadsliberala linjen och värnar företagens äganderätt.

Vad säger partiledare Jan Björklund om detta? För eller emot äganderätt? För eller emot kvotering till bolagsstyrelser? Ska företagens näringsfrihet inskränkas varje gång en politiker får lust att dona med statistiken?

Sabunis efterträdare Maria Arnholm var tydlig när hon tillträdde. På presskonferensen där Arnholm presenterades svarade hon ett tydligt nej på frågan om hon var för kvotering till bolagsstyrelser. Förhoppningsvis kan hon bidra till att FP håller rätt kurs.

Per Gudmundson

I en rad artiklar driver Expressen en märklig tes. Tidningen påstår att Fredrik Reinfeldt ”vill se fler svenska låglönejobb”. Mot detta ”Reinfeldts förslag” låter man sedan kritiker uttala sig. Exempelvis heter det såväl att ”Stefan Löfven sågar Reinfeldts förslag” som att ”Wallenberg dömer ut Reinfeldts förslag”.

Men Expressen uppvisar inget stöd för påståendet att Reinfeldt verkligen föreslår något sådant. Tvärtom säger Reinfeldt uttryckligen att ”jag står för att i Sverige har vi en strategi där vi höjer löner” och ”jag önskar att vi ska få fler enkla jobb men på de lönenivåer som Sverige har etablerat”. Det sistnämnda är förvisso en dröm om en tulipanaros som statsministern förtjänar kritik för – sannolikt skulle Sverige kunna dra nytta av en något högre andel låglönejobb, för några okvalificerade jobb med hög lön lär aldrig dyka upp – men poängen här är att Expressen inte har täckning för vad de påstår.

Det är förstås teoretiskt möjligt att Expressens pigga reportrar någonstans har ett uttalande från statsministern där han föreslår fler låglönejobb, men det är ju obegripligt att inte i så fall publicera just det.

Nu är det svårt att komma till någon annan slutsats än att Expressen vilseleder läsarna om vad Fredrik Reinfeldt har sagt.

Per Gudmundson

I dagens ledarartikel beskrivs i förbigående Praktikertjänst olyckligt som ett SVB-bolag, alltså ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Det är felaktigt.

Praktikertjänst meddelar:

”Praktikertjänst är inte ett SVB-bolag. Vi är en onoterad privatägd AB koncern som till fullo ägs av våra ca 2150 verksamma praktiker, som samtliga är anställda i Praktikertjänst AB. De verksamhetsansvariga läkarna, tandläkarna, sjukgymnasterna mm har stor frihetsgrad att driva den enhet man ansvarar för men inte full frihet att göra som man vill. Det är bolagets ledning som ansvarar för den ekonomiska styrningen och tillsynen av hur verksamheternas resultat hanteras. Krav på lönsamhetsgrad för bolaget beslutas av styrelsen för Praktikertjänst AB. Vi har ett SVB-bolag registrerat under namnet Praktikertjänst Hälso- och sjukvård, men det bolaget är inaktivt och utan verksamhet.”