Annons
X
Annons
X

Ledarbloggen

Benjamin Katzeff Silberstein

Benjamin Katzeff Silberstein

Välfungerande stater drabbas inte av svält. Det visar katastrofen på Afrikas horn, vilket jag konstaterade i en text förra veckan. Men i skrivande stund finns ett annat aktuellt och illustrativt exempel som visar hungerns politiska karaktär.

Många svenskar tillbringar hösten och vintern med att längta efter sommarmånaderna. Men för koreaner på båda sidor om den militariserade gränsen betyder sommar massiva regn och lamslagna städer snarare än sol, bad och vila. Sydkoreas huvudstad har drabbats av kraftiga översvämningar och jordras. Runt 59 personer beräknas ha mist livet, fler offer är säkert att vänta.

Men hur allvarliga konsekvenserna än är för Sydkorea så kan man nästan alltid vara säker på en sak: naturkatastrofer drabbar Nordkorea hårdare. När 2007 års regnsäsong drog in över halvön förlorade 300 000 nordkoreaner sina hem. Hundratals dog och långt fler rapporterades som saknade. I Sydkorea var en av de mest märkbara effekterna av regnandet att priserna på matolja steg då fler valde att stanna hemma och laga mat. Sådana är kontrasterna på Koreahalvön, mellan den sargade planekonomin i norr och marknadsekonomin i syd.

Det handlar alltså inte om väderskillnader, utan snarare om skillnader i system. Nordkoreas energibrist har tvingat fram en massiv avskogning, som syftat till att möta de centrala planernas mål. Den som besöker Sydkoreas gräns mot Nordkorea noterar snabbt hur tomma kullarna är på andra sidan, samtidigt som de är slående lummiga i syd. Detta kan till och med ses via Google Maps. Avskogningen har också skett i syfte att skapa mer jordbruksmark. Nordkorea består till ungefär 75 procent av just kullar som är rika på mineraler, men som erbjuder dåliga förutsättningar för odling av mat.

Kim Il Sung beordrade en gång i tiden det bergiga landets bönder att utnyttja fler kullar för odling, och i den absoluta diktaturen vågar ingen ifrågasätta den Store ledarens order. Men när inte tillräckligt många trädrötter finns för att suga upp de massiva regnen blir jorden alltför tung. Då den rasar förstörs stora delar av den planerade skörden.

Då följer matbrist, så länge inte omvärldens bistånd helt förmår täcka upp förlusterna. Trycket ökar på smuggelhandeln mellan Kina och Nordkorea, och flyktförsöken ökar också. Åtminstone 2007 försökte regimen sätta stopp genom att sätta upp nya stängsel längs gränsen mot Kina. Jag är beredd att satsa ganska många nordkoreanska won på att samma sak sker senare i år.

Arkiv