Annons

Ledarbloggen

Ledarredaktionen

Ledarredaktionen

Med anledning av op-ed-artikeln Hur många ensamkommande barn är vuxna? (5/10), har följande kommentar inkommit:

I söndagens nummer av SvD tar förläggare och skribent Marit Wager upp den faktiska åldern hos ensamkommande barn. Detta är en fråga många har åsikter om och vi håller med Wager om att Sveriges asylsystem bör vara både korrekt och rättssäkert. På samma sätt som Sverige inte bör släppa in vuxna personer vars skäl är oklara och falska, så får inte barn utvisas på felaktiga grunder. De flesta rättsstater eftersträvar en balans mellan att ”fria och fälla”, och råder det en tvekan om den asylsökandes ålder bör dennes ålder prövas på ett standardiserat sätt.

Svenska barnläkarföreningen (BLF) har ägnat stor kraft åt att utforma medicinskt säkra och etiskt hållbara riktlinjer för ålderbedömning av asylsökande ungdomar. Dessa riktlinjer har accepterats av Migrationsverket, och tillämpas av ett antal utvalda läkare med barnspecialistkompetens.

Åldersbedömningen ska basera sig på en omfattande helhetsbedömning grundad på bland annat ungdomens kroppsliga utveckling samt psykosociala mognad. I det fall där det därefter föreligger tveksamhet kring om ungdomen är under eller över 18 år, kompletteras bedömningen med röntgenundersökning av skelett- och tandmognad. Det saknas idag medicinska och biologiska metoder som kan fastställa en exakt kronologisk ålder. Den biologiska variationen är stor inte minst vad gäller skelettmognad mellan olika folkgrupper, och asylkommande ungdomar bär ofta spår av malnutrition och kroniska sjukdomar vilket kan påverka tillväxten.

Den sammanfattande bedömningen tar ställning till huruvida den uppgivna åldern är sannolikt efter att man beaktat ingående metoders osäkerhet. Om den uppgivna åldern inte bedöms sannolik ska en mer sannolik ålder föreslås. Denna kommuniceras därefter till Migrationsverket. Instruktionerna för åldersbedömning kan läsas i sin helhet via Barnläkarföreningens hemsida: http://www.barnlakarforeningen.se/wp-content/uploads/2014/05/Instruktion_Barnmedicinsk-aldersbedomning-BLF_140116.pdf

Jonas F Ludvigsson, ordförande i Barnläkarföreningen, barnläkare i Örebro, professor Karolinska Institutet

Henry Ascher, ordförande i Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn, barnläkare, professor Nordic School of Public Health (NHV) och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Anders Hjern, barnläkare i Stockholm, professor Karolinska Institutet

 

Merit Wager svarar: För det första: Barnläkarna och jag är helt överens om det som de för fram i sitt första stycke.

För det andra: Min text handlar inte om hur medicinska åldersbedömningar görs. Inte någonstans i texten gör den det. Den är en jämförelse mellan Sverige och tre nordiska länder och i texten anges tydligt att:

I Sverige gjordes alltså endast 342 åldersjusteringar (utan medicinsk undersökning) av de totalt 3 848 asylsökande i egenskap av minderåriga 2013.

För det tredje: I en dom i Migrationsöverdomstolen (UM 2437-13) meddelad den 11 februari 2014, konstateras:

Det finns inte någon skyldighet för Migrationsverket att erbjuda läkarundersökningar eller andra åtgärder som kan ingå i en medicinsk åldersbedömning.

I domen sägs vidare:

Det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig. Denna princip gäller även ensamkommande barn. I första hand är skriftlig bevisning relevant. En utlänning kan normalt sett inte endast genom muntliga uppgifter göra sin uppgivna ålder sannolik.”

För det fjärde: I min text jämförs Sverige med tre andra nordiska länder. I dessa länder har man kunnat göra ålderbedömningar och en del av resultaten framgår av min artikel. Kanske har skillnaden i hanteringen av dem som säger sig vara ensamkommande barn något att göra med att skillnaden också vad gäller hur många sådana som söker asyl i de fyra länderna fördelar sig så här:

Till och med den 30 september i år har det kommit 5 000 asylsökande som säger sig vara ensamkommande barn med asylskäl till Sverige.

Till Norge har det under samma tid kommit 880. Till Danmark har 426 asylsökande som säger sig vara ensamkommande barn med asylskäl kommit till och med den 31 augusti och under samma period kom 120 till Finland.

Asylprocessen ska vara så rättssäker som det går. Men det är den asylsökande som har att göra sannolikt att det han eller hon uppger är sant. Vad gäller åldersbedömningar så är en tanke att man från svenskt håll – alltså de som sysslar med sådana – skulle kunna besöka de nordiska grannländerna och studera hur de gör i oklara fall.

Barn, i lagens ögon personer under 18 år, ska få sina asylskäl prövade på lagliga grunder, precis som vuxna, skillnaden är endast att de tas emot på ett annat sätt. Personer som säger sig vara barn men är över 18 år har inte rätt att tas emot i heltidsbemannade boenden eller att gå i skola med betydligt yngre elever etc. Bland annat därför är det viktigt att de styrker sin ålder.

Merit Wager

Arkiv