Ledarbloggen

Maria Abrahamsson

Maria Abrahamsson

Går allt som det ska vid torsdagens regeringssammanträde kan förslaget om skattelättnader för hushållstjänster skickas över till riksdagen. Därmed kan den 1 juli verkligen bli en glädjens dag för män och kvinnor som tar chansen att lättare förena yrkesliv, barn och hem.

Gissa om städföretagen ligger i startgroparna. I ett brev av det mer entusiastiska slaget berättar Hemfrids grundare Monica Lindstedt att från och med halvårsskiftet halveras priset för min fyratimmarsstädning varannan vecka.

Du har råd att betala rubbet själv, hör jag städhjälpsmotståndarna dundra. Det är sant, till en viss gräns. Men tack vare skatteavdraget på 50 000 per person och år kommer fler än jag att ha råd att köpa avlastning i hemmet, omsorg om gamla föräldrar eller svärmor, eller grovstädning i sommarstugan, trädgårdsskötsel och snöskottning.

Om utvecklingen fortsätter som hittills kan Hemfrid (som i dag har 400 medarbetare) ha uppemot 1 000 anställda om två-tre år, läser jag på företagets hemsida.

”Låt Maud Olofsson fortsätta låtsas att hushållsnära bävrar – eller vad det nu var – är framtiden, så utvecklar vi hela tjänstesektorn i stället”, raljerade Mona Sahlin i sitt installationstal.

Annat lät det i Sahlins bok Med mina ord (1996). Där argumenterar hon för att lägre skatt på hushållstjänster kan göra svarta tjänster vita, och skäller efter noter ut dem som talar om pigjobb: ”Städerska heter yrket – inte piga!”
Nu också bäver?

Arkiv

Fler bloggar