X
Annons
X

Ledarbloggen

Ledarredaktionen

Ledarredaktionen

I dag har ÖB fått detta öppna brev från Peter Neppelberg, major med 30 års erfarnhet av stridsledning och luftövervakning:

Det
senaste årets diskussion om Försvarsmaktens framtida taktiska
ledningssystem har milt uttryckt skett i monologform top-down.
Stridslednings- och luftbevakningspersonalens synpunkter har konsekvent
viftats bort som ”särintressen”. Försvarsmaktens värdegrund – Öppenhet,
Resultat, Ansvar (ÖRA) [1] – uppfattar många ledningssystemofficerare ha
blivit åsidosatt.

Såväl jag själv som andra arbetskamrater har
försökt påtala allvarliga brister i utvecklingen, först via
linjeorganisationen och därefter genom interna mail (öppna brev till
ÖB), men gensvaret har varit lamt. De få och ofullständiga svar vi har
fått har lämnats av Flygvapeninspektören (FVI).

Tyvärr har
frågorna inte fått den respons de förtjänar och jag känner mig
därför föranlåten att lyfta frågan till ett bredare forum. Problemet
handlar om strukturer och beslutskulturer i Försvarsmakten (och
särskilt inom dess ledning), framtida övergripande och avgörande vägval
i utvecklingen, med vilken hastighet den skall ske och framförallt till
vilket pris det hela sker, både ekonomiskt och personellt.

Skall
den av ÖB den 30 januari förordade ledningssystemutvecklingen ha
rimliga förutsättningar att lyckas är det helt avgörande, med tanke på
de ytterst snäva tidsramar och höga komplexitetsgrad som gäller, att
den operativa ledningssystempersonalen ställer sin kompetens till
förfogande. Det är därför önskvärt att ÖB klargör följande centrala
frågor:

1. Vilka fördelar, nackdelar och överväganden som
föranlett ÖB att hellre förorda implementering av datalänkförmåga mot
JAS 39 C/D i den framtida ovanjordsanläggningen Gemensam Lednings
Central (GLC) och Net Operation Centre (NOC) 2015 i Enköping jämfört
med anskaffning av en ”utländsk” stridsledningscentral alternativt
modifiering av befintliga stridsledningscentraler i skyddad anläggning.

2.
Vilka tillkommande operativa och/eller taktiska förmågor som GLC (NOC)
kan tillhandahålla som befintliga operativa system inte kan
tillhandahålla.

3. Vilka faktiska kostnader, personellt och
materiellt som uppkommer för avveckling av befintliga skyddade
anläggningar samt ledningsenheterna vid våra flygflottiljer och
motsvarande kostnader för uppbyggnad av verksamheten i Enköping, samt
en ärlig redovisning av break-even och kostnads-/nyttoeffekterna av
omstruktureringen.

4. Ett klarläggande om när FM interna
bestämmelser tidigast kan ändras så att system innehållande
NATO-/EU-/Coalition-sekretess kan kopplas ihop med system med svensk
sekretess.

Bakgrund

Försvarsmaktens ledning fattade 2004 det
avgörande (och helt riktiga) beslutet att överge det ”svenska
konceptet” och göra Försvarsmakten interoperabel med andra västländer.
Detta är ett absolut måste för att stridskrafterna – och då inte minst
våra battle groups – skall kunna anpassas till det västliga, gemensamma
CJTF-konceptet (Combined Joint Task Force), vilket är en konsekvens av
och förutsättning för bland annat EU-samarbetet.

Det innebar att
”svenska särlösningar” som inte kunde interoperabilitetsanpassas skulle
avvecklas. JAS 39 och den flygande spaningsradarn FSR 890 var möjliga
att anpassa. Radiosystem och informationssystem däremot kasserades och
ett nytt internationellt radio-/datalänksystem behövde köpas in från
USA (de s.k. MIDS-terminalerna som Nato använder för sitt
datalänksystem Link 16). För de markbundna delarna av det taktiska
ledningssystemet erfordrades anskaffning och integrering av
stridsledningscentraler med internationell datalänkförmåga i
Försvarsmaktens ledningssystem. Konceptet kallades Ground Control and
Command Facility
(GC2F). Så sent som i regleringsbrevet för budgetåret
2008 fanns denna anskaffning upptagen. [2] Initialt skulle
datalänkförmågan härtill säkerställas genom anskaffning utomlands
senast 2009 av ett interimistiskt system (iGC2F).

I april 2008
redovisade den s.k. integrerade materielledningen (IML) sin
slutrapport. [3] Den rekommenderade en tydlig ominriktning av försvarets
ledningsutveckling; projekten iGC2F och GC2F föreslog IML skulle
avbrytas till förmån för en alternativ utveckling baserad på de
”erfarenheter och landvinningar det Nätverksbaserade Försvaret” gjort i
Enköping. Vidare föreslog IML att Gemensam LägesCentral (GLC) och Net
Operation Centre
(NOC) skulle införas i tidsspannet 2012-2017. Denna
kursomläggning drevs av Försvarsmaktens Ledningssysteminspektör.

Vidare
skrev IML i sin slutrapport [4] att ”För det korta perspektivet
2010-2014 införs för flygstridsledning en (jämfört med tidigare
specificerad iGC2F) förenklad lösning, JC2TF (Joint Command and Control
Training Facility
) för att utbilda personal i luftstridsledning över
taktisk datalänk (Länk 16).”

Försvarsmaktsledningens
acceptans av IML:s rekommendationer innebar i praktiken också att beslut
fattats att nuvarande stridsledningscentraler (C2STRIC) inte skulle ha
förmågan att datastridsleda JAS 39 C/D. Förmågan till datastridsledning
med Länk 16 måste därmed implementeras i NOC och GLC, men när dessa
projekt kan realisera förmågan är i dagsläget ytterst oklar.

IML:s rekommendation innebär att en ”träningsutrustning JC2TF” tillförs
en (1) stridsledningscentral under 2010. Detta är en enkel stand
alone
-utrustning som enbart kan användas till att öva piloter att ta
emot och hantera Länk 16-data samt i bästa fall förse marinens fartyg
och luftvärnet med ett luft-/sjöläge för övningsändamål. Utrustningen
är inte integrerad i luftförsvaret och informationen kan inte överföras
till/från andra ledningssystem. Det innebär att t .ex. högre staber
inte kan förses med en gemensam luftlägesbild.

JC2TF är inget
insatssystem. Skälen till detta är många och rör bland annat
avtalsfrågor med NATO och USA, nationella sekretesskrav kontra
NATO-sekretess, utländska kryptoutrustningar, m.m. Den förmåga vi har
idag att nationellt förse JAS 39 A/B med dataledning från våra
stridsledningscentraler försvinner samtidigt som A/B-versionen utgår ur
insatsorganisationen 2011. Därmed uppstår ett förmågeglapp i
luftförsvaret av Sverige som kommer att vara minst intill år 2015,
förutsatt att den nya centralen GLC (med NOC) då är operativt användbar.

Den
18 september 2009 markerade regeringen i sitt ställningstagande tydligt
att denna utveckling inte var önskvärd. I anvisningarna skrev
regeringen bland annat att följande materielprojekt skulle avbrytas:
Ledningssystemsutveckling LedsystT, Materiel till IT-försvarsförband,
samt FOI och FHS stöd till NBF. Vidare skrev regeringen att de ville se
en reducering av ambitionsnivån avseende ledningssystem.

Trots
denna uttryckliga ambitionssänkning föreslog ÖB i underlaget den 30
januari till inriktningspropositionen en förtida avveckling av
nuvarande sjöbevaknings- och stridsledningscentraler och successiv
flytt till Enköping för att realisera NBF-konceptets idéer. Skälen för
detta verkar i första hand vara att undvika den av regeringen påbjudna
inriktningen att ”reducera NBF” genom att ”realisera NBF”.

Men
den granskning som många ledningssystemofficerare har gjort av
inriktningsunderlaget har tydligt visat att detta alternativ varken är
ekonomiskt bärkraftigt eller tillför någon form av operativ effekt
eller förmåga som inte redan finns eller som kan införas i befintliga
system till avsevärt lägre kostnad. Sådana sakargument har dock
systematiskt ignorerats av försvarsmaktens NBF-ivrare.

Sammanfattning

Allan
Widmans inlägg om att de modernaste JAS 39 C/D-flygplanen inte kan
datastridsledas från våra stridsledningscentraler är bara toppen på
isberget. Frågan handlar egentligen om att ÖB och
försvarsmaktsledningen våren 2008 beslutade att välja bort den
nationella datastridsledningsförmågan till förmån för en fortsatt
utveckling av det nätverksbaserade försvaret (NBF), trots att
regeringen tydligt angivit en annan inriktning.

Detta beslut
innebar, krasst uttryckt, att ÖB valde att hellre lägga pengarna på att
utveckla en framtida Gemensam LägesCentral (GLC) med Network Operation
Centre (NOC) i Enköping än att köpa in en fungerande, operativt
användbar, internationell stridsledningscentral. Flytten till Enköping
och etableringstiden för GLC/NOC innebär härtill kostnader för bland
annat byggnation som effektivt att reducerar möjligheterna att
införskaffa datastridsledningsförmåga till Försvarsmaktens
ledningssystem; ett förmågeområde som har varit något av
luftstridskrafternas paradgren under mer än 40 år och som har skapat
stor respekt internationellt för våra luftstridskrafters förmåga att
försvara territoriet.

De flesta ledningssystemofficerare
som har satt sig in i frågan menar därför att alternativen definitivt
inte är trovärdigt belysta i IML:s slutrapport. Varför har inte IML
redovisat konsekvenserna av t.ex. ett inköp av stridsledningscentraler
med internationell dataledningsförmåga från något europeiskt
konsortsium (jämför t.ex. Norges inköp av stridsledningscentralen
NORGIL från fransk-brittiska Thales – ett koncept som Försvarsmakten
studerade), eller en vidareutveckling av det befintliga
stridsledningssystemet C2STRIC?

Det enda trovärdiga är därför
att ÖB återremitterar IML-rapporten till författarna med krav på en
bredare belysning av alternativen. Eller är det möjligen så att
prestigeförlusten i att avbryta NBF-utvecklingen och de miljarder av
skattemedel som plöjts ner där väger tyngre än Försvarsmaktens förmåga
att försvara Sverige?

Peter Neppelberg


Den som är intresserad
av mailväxlingen med ÖB kan begära ut den hos Försvarsmakten:

1. 2008-09-17 Befarad systemkollaps inom ledningsområdet
2. 2008-09-18 Öppet brev till ÖB – Ominriktning av ledningssystemutvecklingen
3. 2008-09-26 HKV svar Ang Befarad systemkollaps inom ledningsområdet
4. 2008-09-26 Öppet brev 2 – Ledningssystemutvecklingen i FM

Noter:

[1]
Med Öppenhet menar Försvarsmakten att samarbeta, vara ärlig och visa
förtroende; Resultat är att skapa, leverera och vara tydlig; Ansvar att
ge, ta och utkräva.

[2] ”Följande verksamheter inom
materielområdet förutsätter regeringens medgivande: anskaffning av
stridsledningssystem för flyg- och sjöstridsförband (GC2F)….”
(Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Försvarsmakten, sid 24)

[3] 2007-04-02 IML 07-017:07

[4] I IML slutrapport FMLS 2010 sid 27 Utveckling mot en lägescentral

Arkiv