X
Annons
X

Ledarbloggen

Sanna Rayman

Sanna Rayman

En ny studie från Stockholm och Uppsalas universitet pekar på att det fria skolvalet bidrar till en ökad segregation mellan elever med olika bakgrund. Det är inte första gången detta konstateras. Frågan var uppe i våras  när Skolverket presenterade en rapport om skillnader mellan olika skolors resultat. Verket skrev då följande på Brännpunkt:

”Skolornas elevsammansättning förändras men efter nya mönster. Den socioekonomiska segregationen tilltar inte dramatiskt, men segregationen mellan skolor med avseende på utländsk bakgrund ökar märkbart. Skolverkets studie visar dock att resultatskillnaderna endast till en viss del kan förklaras av ökad skolsegregation i traditionell mening som föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund.”

 

Enligt den studie som nu presenteras väljer vissa föräldrar ”aktivt bort skolor med många elever från mer socialt utsatta områden, även om de ligger närmast hemmet”. Bo Malmberg, professor på Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet utvecklar i P1:

– När man frågar föräldrar om skolval så hänvisar de väldigt ofta till att det är skolans kvalitet som är central, men analyserar man det här mer i detalj så ser man att det man menar med kvalitet ofta är skolans sammansättning av olika sociala grupper och olika etniska grupper, säger han.

 

Malmberg har luftat den här tesen en del förut. När Skolverket släppte sin rapport häromåret skrev han och hans kolleger en anklagelseakt av rang i DN där allt dåligt bockades av. Timbro fick en släng, regeringens ministrar en annan. Men värst var på något vis ändå, ja, folk. Analysen var att folk – föräldrar – som använder sig av skolvalet är privilegierade grupper som väljer skola för sina barn inte av kvalitetsskäl, inte av ordningsskäl, inte pga intryck, utan av rent rasistiska skäl. för att undvika ”barn från ”synliga minoriteter”, det vill säga människor som utseendemässigt avviker från majoritetsbefolkningen”.

 

Skolvalet har segregationseffekter, så är det. Människor väljer ofta bort skolor med dåliga resultat och/eller i utsatta och segregerade områden. Det gör dessa skolor ännu mer segregerade och förstärker en ond cirkel. Bara en fåne förnekar att den här problematiken finns. Men varför tro det värsta om folk? Varför förklara det med rasism? Är det verkligen troligt att anledningen skulle vara någon sorts allmän antipati mot människor med avvikande utseende eller annan etnicitet? Varför hoppa över den mest uppenbara förklaringen, nämligen att skolor som är omvittnat oroliga och som har konstaterat låga resultat inte är särskilt lockande?

Både föräldrar och barn gör i P1:s lilla reportage korta kommentarer som egentligen ringar in alltihop och som visar tydligt på den onda cirkeln.Så här säger två elever vid en skola som besöks i reportaget:

– Om svenskar går här så blir det bättre språk och så. Invandrare lär sig att snacka bra svenska och så.

– Det är ju alltid några som pratar fin och bra svenska, och man lär sig av dem man umgås med.

 

Det har de ju rätt i. Mindre segregation är önskvärt och en mer blandad grupp innebär positiva effekter för den som befinner sig på en lite lägre nivå, exempelvis språkligt. Omgivningen sätter ribban och lyfter en, så att säga. Men den där ”omgivningen” är inte bara kuliss, den är också någon, någon som kanske också vill lyftas. Vilket blir tydligt i nästa exempel:

– Vad är det du är orolig för? frågar reportern, varpå en mamma förklarar att hon är rädd att dottern ”inte ska få den hjälpen hon behöver, eftersom de har så många andra elever som behöver, ja som inte förstår svenska ordentligt kanske bland annat, som tar upp mycket tid av lärarna”.

Mammans farhåga är säkert inte obefogad heller. Det är inte omöjligt att andra än hennes dotter kommer vara de mest resursbehövande i klassrummet. Och i ett klassrum råder alltid konkurrens om lärarhjälpen, det är svårt att komma runt den saken. Ska vi alltså begära av den här mamman att hon väljer den mer segregerade skolan åt sin dotter för att detta vore bra för att bryta segregationen? Kanske inte det bästa för dottern, men definitivt för samhället. Är det ett rättvist krav att ställa på en förälder?

 

Jag tycker inte det. Rimligare är att sätta in alla upptänkliga klutar för att täcka de högre resursbehoven på de segregerade skolorna samt att arbeta intensivt och aktivt för att göra skolvalet till något som fler än medveten medeklass utnyttjar. Det talas mycket om medelklassbarn som ”väljer bort” segregerade skolor, men alldeles för lite om hur vi ska förmå fler förortsbarn att utnyttja sitt fria skolvalför att spränga den osynliga barriär som segregationen är.

När Stefan Löfven intervjuades i ärendet för ett år sedan gjorde han ett utspel om vikten av att få till stånd en bättre blandning i skolorna och få in ”olika kategorier”. Jag skrev då följande om utspelet och problematiken:

”Det fria skolvalet behandlas ofta som en nyckel till allt i svensk skoldebatt. Borgare mässar om dess härlighet, motståndare beskyller det för allt dåligt. I själva verket är det varken en magisk trollformel eller roten till allt ont. Däremot finns det skäl att fundera över hur man kan stärka de resurssvaga grupper som i dag inte utnyttjar skolvalet.”

Den poängen tycker jag nog håller i år med.

Arkiv