X
Annons
X

Ledarbloggen

PJ Anders Linder

PJ Anders Linder

Om man vill läsa naturvetarprogrammet på gymnasiet ska man ha godkänt i de naturvetenskapliga ämnena från nian. Om man vill läsa samhällsvetenskap ska man ha godkänt i samhällskunskap och historia.

Förnuftigt? Ja, det behöver man inte ha godkänt i matte för att räkna ut. Men självklart? Icke. Dagens formella regelverk är ytterst informellt:
– Gick det åt skogen i fysiken och biologin? Kan du inte skilja på gravitation och graviditet? Oj, det var kanske inte så bra, men låt oss hoppas på det bästa.

De flesta elever är för kloka för att välja så obetänksamt, men det är allt annat än klokt att ha ett antagningssystem som visar sådan likgiltighet inför vad eleverna lärt sig. Klart att man ska ha tillgodogjort sig grundskolan innan man kan gå vidare till en högre nivå.

Denna lika banala som i Skolsverige djärva tanke är nu på väg att bli verklighet. I går lade utredaren Anita Ferm fram sitt förslag till nytt gymnasium, och hon trär upp ett pärlband med bra idéer: Teoriprogrammen ska förbereda för högskolestudier, medan yrkesprogrammen ska rusta för arbetslivet. Teoriprogrammen ska ha teorifokus, medan yrkesprogrammen ska ha yrkesinriktning. Bäggedera ska leda till en examen. Alla ska inte tvingas att skaffa behörighet till högskolan, men alla ska få möjlighet att göra det. De som helt misslyckats i nian får gå ett tionde grundskoleår i stället för att bara slussas vidare. Och, som sagt, elever ska åtminstone ha ett hum om ämnena som är centrala för gymnasieprogrammet där de vill gå.

Ferms förslag lägger en grund för att studenterna ska komma bättre förberedda till universiteten, att yrkeseleverna ska få mer användbar och verklighetsnära kunskap och att avhoppen blir betydligt färre. Att göra yrkeslinjerna till yrkesutbildningar i stället för devalverade teoristudier är inte bara en utbildningsmässig utan också en social välgärning.

Utredningen ska leda till en proposition våren 2009 och bli skolverklighet när niorna söker program hösten 2010. Det kräver politiskt fotarbete – men framför allt en skoldebatt som fortsatt sätter kunskapen i fokus. Det märkligaste är trots allt inte att Anita Ferms förslag läggs fram utan att de alls ska behövas.

Arkiv