Annons
X
Annons
X

Ledarbloggen

Sanna Rayman

Sanna Rayman

Det är föga förvånande att s nu störtdyker nedåt i mätningarna. Visst har Mona Sahlin och mp:s språkrör åkt tåg till Göteborg tillsammans, men det räcker liksom inte hela vägen fram. Inte när det främsta budskapet alltjämt är att a-kassan ska återställas. Förvisso samsades detta budskap med en vag antydan från Sahlin om att staten kanske borde ta över Volvo om Ford kursar, men de flesta är realistiska nog att förstå att detta knappast löser något. Åtminstone inte om man verkligen vill att människor ska ha jobb det vill säga.

Samtidigt som börserna rusat än hit och än dit så har Mona Sahlin riktat strålkastarljuset, nej, röntgenlamporna mot sitt eget partis små sprickor och tumörer. Det är klart att alla partier har sina blessyrer, men det är sällan klokt att göra dem till huvudnumret.

Det gjorde hon förstås inte heller. Men andra gjorde det mot henne, vilket blev än klarare i går när Nalin Pekgul gav sin version av den turbulenta s-hösten. Pekgul menar att Sahlin helt klart hade sin partistyrelses mandat att förenas i samarbete med mp och blev därför förvånad över vad som hände när samarbetet offentliggjorts:

–Plötsligt gick folk, som inte sagt ett ord på partistyrelsen, ut och sade ”Det här är fel”. Det var som att de tänkte ”Nu är kritiken mot Mona Sahlin igång, nu kan vi krossa henne”.

Pekgul menar nog väl när hon går ut och ger sin version. Nalin Pekgul är en politiker som går på magkänslan och sällan taktiserar eller tänker strategiskt innan hon gör sina utspel. Men ändå slutar allting i att även hennes förklaringar skadar Sahlin. Nu vet vi inte bara att det finns en stark splittring inom s, vi vet också att partiledaren har back stabbers ständigt redo för hugg alldeles inpå sig.

På lite längre håll ser alltihop förstås bara rörigt ut. Hittills har s kunnat leva högt på att väljarna haft fritt spelrum för fantasier om vad socialdemokratin är och kan tänkas vara. Ingen har vetat säkert.

Nu, när man försöker ge en del svar om alternativet visar det sig att alternativet självt inte riktigt är överens om vilket alternativ man egentligen vill vara. Och där man är överens har man ofta lånat och inspirerats av Alliansen.

Dock har man misslyckats med att skaffa själva huvudingrediensen, att vara enig och att verkligen vilja vara tillsammans. Det ser väljarna och då är det inte så konstigt att socialdemokraterna dyker i mätningarna.

Budskapet från väljarna är klart – återkom när ni vet vilka ni är och vad ni vill!

Arkiv