Kommentar: Låt oss prata om ”frihet”

PJ Anders Linder skriver (som vanligt) initierat i söndagens SvD denna gång om välfärdens framväxt och definition. För den som vill unna sig en tankeställare inför de vanligaste klyschorna när det gäller politisk och ibland ideologisk retorik är läsningen ren njutning.

En viktig reflektion jag gör är sambandet mellan ”välfärden och staten”, det är lätt att tro att man inte kan tala om det ena utan att förutsätta det andra. I det Svenska tänkandet hänger begreppen samman eftersom staten har förknippats med det godas givare.

Verkligheten kanske borde vara en annan. Linder avslutar genom att ställa frågorna ”Vad bör göras med välfärden och vem bör göra det?”

Jag vill lägga till frågan ”Och vem skall bestämma, ha en reell makt, över vad?”

För de allra flesta människor är makten över det egna livet helt livsavgörande, att själv kunna bestämma och utforma sitt liv i interaktion med andra människor är det som för de flesta ger verklig mening med livet. Att vara maktlös, inte sedd och inte värdesatt skapar ganska snart passivitet och leda.

Det måste sägas oftare att det som är bra för människor är också bra för ett samhälle. Min åsikt är att vi i vårt land går vilse i denna fråga. All diskussion handlar om organisationsintressen, politikintressen och diverse särintressen. När vi diskuterar sjukvård pratar vi om patientmakt för att sedan glömma bort denna och kasta oss över de organisatoriska behoven. Exemplen är många på hur vi i Sverige helt tappar det individuella perspektivet till förmån för det organisatoriska perspektivet. Med Berlinmurens fall dog en övertro på statens godhet och kollektivistiska experiment för att ersättas av en våg av valfrihet, men valfrihet är inte frihet att välja olika organisatoriska lösningar utan frihet att välja utifrån egna behov.

Låt oss därför prata om frihet. Den frihet som orkar acceptera människors olikhet i utformningen av liv. Låt oss tala om frihet. Den frihet som respekterar olika val och olika prioriteringar hos individen och låt oss tala om den frihet det innebär att lämna gamla föreställningar utan rädsla och ruelse.

/Thorbjörn Larsson, VD Vårdalstiftelsen