Intervjuad: Nicklas Lundblad

I sommar flyttade Nicklas Lundblad hem till Stockholm från Kalifornien, efter att under några år ha jobbat som samhällspolitisk rådgivare på Googles högkvarter. Från Stockholm är han nu en del av ett globalt team på Google som fokuserar på yttrandefrihetsfrågor och internationell policy. I dag tar han även plats som kolumnist på SvD:s ledarsida. Nicklas är doktor i informatik och har skrivit flera böcker om internetsamhället. Han har bland annat varit vice vd på Stockholms Handelskammare och vd på samhällsmagasinet Neo som han grundade tillsammans med Sofia Nerbrand 2005. Åren 2007-2010 var han ledamot i regeringens IT-råd.

 

USA, Kalifornien, Silicon Valley, Google Inc. – mitt i navet för informationstekniken – hur var det att jobba där?

– Jag lärde mig mycket och hade förmånen att träffa några av de smartaste människor jag någonsin mött där. Bay area vibrerar av en sund brist på respekt för det omöjliga.

Tvekade du någonsin inför att flytta hem, eller ser du mest fördelar med att bo i Sverige?

– Vet du, jag gillar verkligen Sverige och det var inte ett särskilt svårt beslut. Efter tre och ett halvt år måste man bestämma sig för var man vill bo, och vi vill verkligen bo i Sverige, och vi vill att barnen skall växa upp här.

 

När du precis hade tillträtt din tjänst på Google i Kalifornien 2010 var du sommarpratare i Sommar i P1. Då pratade du om det vardagliga skrivandet, och om internet som en gemensam väv av tankar och idéer. Vad engagerar dig mest med internet?

– Att det kan möjliggör för en ständigt växande skara människor att knyta nya band med varandra och upptäcka ny kunskap, och att de kan sprida sina idéer och sitt skapande på ett så fantastiskt sätt. Det har aldrig skapats så mycket konst, musik, text och idéer som just nu, och en del av detta möjliggörs av nätet. Och jag tror inte vi sett början ens.

Internet har blivit en så självklar del av samhället att det är som vilken gata eller vilket torg som helst. Samtidigt är det som om lagarna, reglerna och normerna inte riktigt hänger med alla gånger, till exempel vad gäller att betala för musik eller att bete sig mot andra människor. Vad tror att det beror på?

– Jag tror att människor på internet förändrar samhället på olika sätt hela tiden, och jag är inte säker på att normerna inte hänger med. Jag tror att det handlar mer om att normer ska bildas långsamt och eftertänksamt, och att förändring i grunden är bra. Sedan finns det i alla samhällen, och i alla människor, sidor vi inte gillar. Det är inget nytt – och om något ger internet oss ett verktyg för att förändra det: uppfinna nya affärsmodeller för musik och konst, hitta nya sätt att uppmuntra kärlek i stället för näthat. Visste du att 35 procent av alla amerikaner träffat sin partner på nätet..?

 

“Jag tror att det handlar mer om att normer ska bildas långsamt och eftertänksamt”

 

Som sommarpratare pratade du även om vikten av läsning för barn. I sommar har återigen en eventuell litteraturkanon varit aktuell i debatten – vad tycker du om en gemensam läslista för barn och ungdomar i skolan?

– Vi har en sådan redan nu, frågan är om den är formell eller informell. Jag skulle gärna se fler läslistor än en enda och tror inte att det kan skada att vi funderar igenom vad barnen läser. Varför inte skriva en läslista själv? Min lista skulle spänna från Astrid Lindgren till – i äldre år – HP Lovecraft.

 

Miriam Olsson Jeffery intervjuade dig tidigare i somras för SvD Näringsliv. Då pratade ni bland annat om säkerheten för användarnas data i och med den amerikanska underrättelsetjänsten NSA:s övervakning, och uppgifter om att Googles servrar skulle vara direkt tillgängliga för NSA – vilket har tillbakavisats. Vilka poänger tycker du är viktigast att göra i debatten om övervakning?

– Min personliga åsikt är att vi behöver en livlig debatt om hur det öppna samhället skyddar sig självt, och samtidigt förblir öppet. En debatt som inte bara kan drivas av företag och organisationer, utan som också behöver drivas av enskilda medborgare.

 

När du nu tar plats som kolumnist på ledarsidan är det dina tankar och åsikter och inte Googles du ska förmedla – hur ser du på att hålla isär de rollerna?

– Jag har turen att arbeta på ett företag som tror starkt på individuell yttrandefrihet och uppmuntrar sina medarbetare att ta del i samhällsdebatten och engagera sig politiskt. Den syn som bygger på att man inte kan göra det om man arbetar på ett företag tror jag är ganska förlegad idag. Och jag kommer inte heller att skriva om mitt jobb, som idag är huvudsakligen fokuserat på långsiktiga frågor om yttrandefrihet. Men! Jag vill gärna vara öppen med att jag jobbar på Google så att den som vill kan läsa texterna i ljuset av det ändå. Transparens är viktigt.

 

Vilken politisk åskådning skulle du säga att du har?

– Jag är klassiskt liberal, extrem optimist…

Gissningsvis är internetrelaterade ämnen något av det du kommer att skriva om i SvD – vad vill du ägna dina kolumner på ledarsidan åt att säga?

– Jag tror att vår framtid är riktigt ljus. Och jag tror att den är väldigt lång. Jag tror helt enkelt att det kan gå väldigt bra för människan, och det betyder att jag vill utforska de möjligheter vi har och hur vi ser till att ta tillvara dem utan att lägga krokben för oss själva med politisk klåfingrighet, cynism och kortsiktiga beslut.

 

Nicklas skriver i dag en kolumn om behovet av en negativ innovationspolitik.