Annons
X

Ledarbloggen

Maria Ludvigsson

Maria Ludvigsson

Danska socialdemokraterna har ändrat kurs i kvoteringsfrågan. Långt innan valet lovade Helle Tornings Smidt och hennes partikamrater att man i regeringsställning skulle införa kvotering till  bolagsstyrelser. Förlaga var den norska kvoteringslagen som beskrevs som ett framgångsrecept.

(S) ”ligestillingsordfører” Rasmus Horn Langhoff sa i helgen att ”Tiden er inde til at droppe kønskvoterne”.  Motivering är dels att näringslivet inte vill ha reglerna eftersom de skulle inskränka företagens rätt att själva avgöra vem som sitter i deras styrelser. Dels pekar man mycket riktigt på hur den norska regleringen inte alls har gett önskad effekt.

Svenska kvoteringsivrare återkommer ständigt till en lullig beskrivning av hur lyckad den norska reformen är. Genom att hänvisa till de norska bolagens laglydnad drar man slutsatsen att jämställdhet skipats och att målet är uppnått i och med att  norskt näringsliv toppar listor över statistisk jämställdhet på styrelsenivå.

Men det är skillnad mellan att ändra statistik och att ändra attityder.

Med tanke på att den norska lagen har funnits sedan 2004 samt att sanktionsformen för de bolag som inte följde lagen om 40 procent kvinnor i styrelserna var tvångsupplösning, vore allt annat än följsamhet av lagen orimligt. Som bieffekt har man däremot kunnat se att en betydande andel av bolagen har övergått till bolagsformer som inte regleras av kvoteringslagen. Dessutom finns ett antal exempel på styrelser som helt enkelt utökat antal ledamöter för att behålla de ursprungliga medlemmarna och utöka med kvinnor.

Om detta kan man säkert tycka både det ena och det andra, men slutsatsen blir att den avsedda effekten med ett förändrat och jämställt näringsliv inte har uppnåtts med kvoteringens quick fix.

Än mer uppseendeväckande är norska kvoteringsbolags totala stiltje vad gäller andelen kvinnor som är chefer. Medan andelen kvinnor som är chefer har ökat i de bolag som inte lyder under kvoteringslagen, har motsvarande andel i de kvoterade bolagen stått helt still. Detta är knappast att tolka som ett framsteg för jämställdheten i det norska näringslivet.

Det är ”detaljer” som dessa som har fått danska S att inta en skeptisk hållning. Var är motsvarande skepsis i svenska partier? Och finns det något som säger att Stefan ”jag är feminist punkt” Löfven kommer att ta intryck av sin danska kollega? Med honom vet man ju inte riktigt.. Men det gäller i och för sig även Reinfeldt och Borg som båda har antytt att det norska systemet kan tjäna som förebild.

Arkiv