Sudda bort din sura min, Löfven!

Politiska intervjuer med uthålliga och pålästa utfrågare är en fröjd. Är svaranden dessutom generös och begåvad med elegans och självdistans är succén given. Dagens intervju med Stefan Löfven i Expressen var till hälften lyckad. Men Löfvens tidigare förtroendeingivande envishet och jämna tonläge övergick till tjurskallighet.
Redan på frågan om S och arbetskraftsinvandring surnar S-ledaren till. Enligt Löfven leder den liberaliserade arbetskraftsinvandringen till lönedumpning och ovärdiga arbetsförhållanden, men reportrarna Elisabeth Marmorstein och Karl-Johan Karlsson släpper honom inte där. När Löfven har påstått att ”människor bor sämre än djur, får knappt någon och lön och har usla arbetsvillkor” hänvisar de till en OECD-rapport (2011) som tvärtom visar att lönerna i företag som tagit emot arbetskraftsinvandrare är högre än genomsnittet.
Löfven vevar sin berättelse igen ”… några tusenlappar i månaden, inte ens skatten betald…” och uppföljningsfrågan är given: OECD påstår ju att personerna i fråga får högre lön än snittet. Nu blir Löfven irriterad och förklarar att ”OECD påstår, men de kan ju inte påstå”.
Så kan man förvisso komma runt frågan om varför facket vill hindra arbetskraftsinvandring. Man kan helt enkelt vägra att förhålla sig till verkligheten och i stället hänvisa till anekdoter.
Nu har dock Marmorstein och Karlsson fräckheten att vidhålla linjen ”Du påstår, men siffror visar” vilket inte gör Löfven mycket soligare. När han hävdar att S skolpolitik är överlägsen varje annan hänvisar han till 1998 års skolresultat. Toppresultat och S-styre. Klart och tydligt samband.
Men. S hade makten även under följande år, då skolresultaten sjönk drastiskt. Expressens reportrar trilskas därför med att ifrågasätta Löfvens tes, men det har de inte mycket för. ”Det kan vi hålla på och dribbla med hur länge som helst…” svarar Löfven. Och det kan man.
Ett alternativ är att bita ihop, acceptera såväl OECD-rapporter som skolrankningar och sluta hänga läpp. Politik måste inte alltid handla om rapportflorans skiftande utfall. Tvärtom kan den med fördel innehålla värderingar och idéer, och bidra med beskrivningar av samtiden och berättelser om en önskvärd framtid.