X
Annons
X

Ledarbloggen

Paulina Neuding

Paulina Neuding

Här har jag gått och trott att jag är helt sjukt konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Tydligen inte, får jag veta genom Aftonbladets kultursida i dag.

Det handlar om litteraturkanon, igen. Så här skriver Athena Farrokhzad (och kom ihåg det namnet, för det låter misstänkt osvenskt i sammanhanget):

Den som verkligen är mån om att stärka ’invandrarbarns’ position i samhället borde inte ge dem tillgång till en kanon, utan till kanonkritiskt tänkande. Förutom språkundervisning skulle dessa punkter kunna läggas till listan över deras rättigheter:
1) Rätten att slippa läslistor som gör dem till dammråttor i den vita mannens ordning,
2) Rätten till en historieundervisning som begripliggör varför de inte kommer att bli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden
(min markering).

Det sista låter ju väldigt dystert, både för mig och Athena, förutsatt att hon också har invandrade föräldrar. Annars är det bara synd om mig.

Det hela får mig att undra:
1) Spelar det verkligen ingen roll vilka val vi gör – är vi ändå dömda till att inte vara konkurrenskraftiga?
2) Hur kommer det sig då att vi hamnade i den här debatten? Eller snarare – hur kommer det sig att både Athena och jag ändå gick till jobbet i morse? Det finns ju jobb som det är mindre konkurrens om.

Arkiv