Fem ineffektiva sätt att bekämpa rasism

Hittade just denna pärla i mitt FB-flöde och delar nu, med författaren till inlägget tillika frilansjournalisten Per Johanssons godkännande, med mig av denna koncisa klokskap:

Fem sätt som uppenbarligen inte fungerar om man vill bekämpa rasismen: 

1. Den självgoda surdegsantirasismen

Expempel: Sprida filmer med budskapet ”Titta här vilken vilken korkad person med konstig dialekt som inte klarar av att svara på journalistens enkla frågor om politik trots att hen kallar sig för politiker. Oj, oj, oj, så korkad och bonnig man kan vara”.

2. Cirkulationsantirasismen

Exempel: Berätta för 400 andra kulturintresserade och intellektuella antirasister att alla människor är lika mycket värda och att Sverigedemokraterna är rasister. Dessa sprider i sin tur budskapet vidare till 400 andra kulturintresserade och intellektuella antirasister.

3. Den känslomässiga antirasismen

Exempel: Säga att alla poliser är fascister, kalla moderatledaren för rasist eller påstå att all rasism är strukturell rasism.

4. Den blundande antirasismen

Exempel: Bara umgås med andra kulturintresserade intellektuella antirasister och sedan bli förvånad när var åttonde svensk röstar på ett främlingsfientligt parti och undra vilka alla de människorna är.

5. Den överskattande antirasismen

Exempel: Att som journalist förmedla vad politiska kandidater säger och utgå från att läsarna/tittarna/lyssnarna själva ska kunna bedöma rimligheten i det sagda och att eventuella galenskaper är så genomskinliga att motfrågor och faktagranskning känns överflödigt.

Men, men, bara att ta nya tag och komma på nya och bättre sätt.