Annons

Ledarbloggen

Sanna Rayman

Sanna Rayman

Helgens dumnyhet är den från Hemse på Gotland, där det uppstått debatt efter att ett fritids ”firade” Internationella kvinnodagen genom att ge flickorna semlor och pojkarna, ehm, knäckebröd. Folk har, rätteligen, blivit lite ilska över det här. En ilska som personalen fascinerande nog inte verkar ha förståelse för.

– Vi ville göra något speciellt för tjejerna just den här dagen, kvinnodagen, och eftersom det var semmeldag också så fick de semlor, det är inget konstigt med det, menar en fritidsledare.

– Att blåsa upp det här är att göra en höna av en fjäder, säger en annan.

Jag finner personalens reaktion nästan än mer intressant än att det här hände. De verkar så totalt oförstående inför det grundläggande klagomålet – att de har gjort skillnad på barnen enkom beroende på kön. Rektorn backar och backar och lovar att likabehandlingsplanen både finns och ska råda. Men personalen tycker inte att de har gjort fel.

Vaddå, liksom? Det var ju internationella kvinnodagen, en dag då vi gör skillnad, då vi ser skillnaderna som finns och orättvisorna i dem? Vad är problemet?

Ja, Internationella kvinnodagen är till för att uppmärksamma pågående och redan borttvingade orättvisor och skillnader. Men sen när innebär den här sortens uppmärksammandedagar att det är fritt fram att producera nya orättvisor?

Nä, just det. Det är det inte. Lyft blicken kära pedagoger. Det är framtiden ni behandlar illa. Varför gör ni det?

Läs även Johan Ingerö om det hela.

Arkiv