Ledarbloggen

Maria Ludvigsson

Maria Ludvigsson

För varje omgång av kvoteringsdebatten som jag deltar i alternativt förundrat följer på avstånd, blir jag allt mer övertygad om att det i svensk tyckarelit finns en abnorm övertro på att politik och enkla regler i lagboken faktiskt förändrar människors beteende mot varandra. Parat med övertron finns också en nästan rörande naiv övertygelse om att ”Fredrik säger – medborgarna gör”!

Argumentationstekniskt är ”åberopande av auktoriteter” populär i kvotfrågan. Om kvotering är principiellt försvarbart verkar intressera eller engagera få. I stället hänvisas ofta till en McKinsey-studie som anses påvisa ökad lönsamhet i företag med fler kvinnor styrelserna. Förutom att rapporten från managementkonsulterna inte bevisar något av det dess förespråkare hävdar att den gör, kallas den felaktigt för forskningsrapport.

Nu har Ekot i SR P1 uppmärksammat ytterligare en forskningsrapport i ämnet. I vad man får anta vara ett experiment har man undersökt kvinnors tävlingsvilja. Såhär står det på Ekots hemsida:

”Forskarna undersökte kvinnors vilja att tävla när det gällde arbetsuppgifter. Utan positiv särbehandling var viljan låg, med särbehandling större. Männen påverkades inte.”

Påståendet väcker ett par frågor!

För det första. Hur kan man av ”upptäckten” att kvinnor tävlar bättre när de är inkvoterade än när de inte är det, dra slutsatsen att kvotering därmed ”fungerar”? (Rubrik på inslaget är Kvotering fungerar bra för kvinnor.)

För det andra skulle man av resonemanget kunna tro att det ursprungliga problemet var att kvinnor inte tävlar tillräckligt väl och att kvotering är ett sätt att komma åt detta.

Kvotering som jämställdhetsinstrument fungerar snarare kontraproduktivt än något annat. I Norge har lagen om kvotering till bolagsstyrelser varit aktiv sedan 2008. Ett av argumenten för att införa lagen var att en sådan skulle leda till ett jämställt näringsliv och att även chefspositioner utanför bolagsstyrelserna snart skulle besättas av betydligt fler kvinnor. Kvotering väntades alltså även få en indirekt effekt på poster som inte reglerades.

Helt nyligen kunde man i Norge konstatera att i bolag som inte lyder under kvoteringslagen hade andelen kvinnor på chefspositioner ökat de senaste åren. I de bolag som lyder under lagen var motsvarande siffror däremot oförändrade. Någon sidoeffekt av kvotering till styrelserna kunde alltså inte skönjas.

Ibland behöver men inte ”åberopa auktoriteter” i form av forskare. Det räcker helt enkelt att fråga dem som redan provat.

 

Arkiv

Fler bloggar