X
Annons
X

Ledarbloggen

Tove Lifvendahl

Tove Lifvendahl

Med anledning av söndagskrönikan Barn, gungor och karuseller (22/6), har följande replik inkommit:

I Tove Lifvendahls krönika ”Barn, gungor och karuseller” den 22 juni 2014 finns ett antal uppgifter om tilläggsbelopp och Stockholms stad som inte stämmer. Låt mig först slå fast att alla barn har rätt till det stöd som krävs för att de ska kunna uppnå skolans mål. För en del barn är behoven så stora att kommunen ska bevilja extra ekonomiskt stöd (så kallat tilläggsbelopp) till skolorna för att stödet ska bli så bra som möjligt, vilket Stockholm också gör.

Tove Lifvendahl skriver att Stockholm lutar sig mot högsta förvaltningsdomstolens utslag i utformningen av systemet för tilläggsbelopp och nekar extra resurser till all hjälp som är relaterad till undervisningen, något hon kallar ett kryphål. Det gör Stockholm inte. Staden ger i hög grad tilläggsbelopp som är relaterade till undervisningen. När vi beviljar tilläggsbelopp till t ex Lunaskolan ger vi vanligen ersättning enligt en behovsgrupp som är utformad på detta sätt:

”Bedömningen är att eleven för att kunna genomföra sin utbildning har behov av, och skolan genomför frekvent och sammanhållet, extraordinära stödåtgärder av specialpedagogisk karaktär, i kombination med resursstöd.” Som framgår är det främst för stödinsatser av specialpedagogisk karaktär som skolan får tilläggsbelopp och sådana insatser är nästan alltid relaterade till undervisningen. Den totala budgeten för tilläggsbeloppen har ökat från cirka 216 miljoner kronor 2010 till 330 miljoner kronor för 2014. Stödet har dessutom öronmärkts för just dessa elever. Andelen som totalt beviljas tilläggsbelopp har under denna period ökat från 25 procent till 60 procent.

Tove Lifvendahl skriver också att ersättningen för tilläggsbelopp på fritidshem för 2015/2016 ska sänkas från cirka 145 000–155 000 kronor till cirka 57 000 kronor. Detta är missvisande.

Den sänkning hon beskriver tycks gälla en situation där en elev går från årskurs 3 till årskurs 4. I den aktuella behovsgruppen är det totala årsbeloppet 250 000 kronor oavsett årskurs. Konstruktionen är skapad så att det ska finnas en koppling mellan vistelsetid i respektive verksamhet och ersättningen. I förskoleklass får skolan därför lika mycket för ”skoldel” och fritidshem, i årskurs 1–3 går 63 procent till skoldelen och 37 procent till fritidshemmet och i årskurs 4–6 blir det 77 procent till skoldelen och 23 procent till fritidshemmet. Man bör alltså betrakta ersättningen till skolan som en helhet. Skolan får lika mycket oavsett vilken årskurs eleven går i, men fördelningen mellan skoldelen och fritidshemsdelen varierar. Det är dock upp till skolan att fördela pengarna mellan verksamhetsdelarna som man önskar. Eftersom ersättningen till fritidshemmet bakas ihop med ersättningen till skoldelen och utbetalas under hela året, kan skolan under de tider när fritidshemsverksamheten dominerar använda hela beloppet till den verksamheten.

I det gamla systemet kunde man få som lägst 95 581 kronor och som högst 147 048 kronor per år för ersättning till fritidshem. I det nya systemet kan man få som lägst 31 050 kronor och som högst 225 000 kronor. I det nya systemet får man i den behovsgrupp, där Lunaskolans beslut i allmänhet ligger, 57 500 kronor för elev i årskurs 4–6, 92 500 kronor för elev i årskurs 1–3 och 125 000 kronor för elev i förskoleklass.

Håkan Edman, t.f. utbildningsdirektör Stockholms stad

 

Tove Lifvendahl svarar: Det är ett mycket välkommet besked från Stockholms stad att de inte beaktar domen i Högsta förvaltningsdomstolen när det gäller prövning av tilläggsbelopp samt särskilt stöd. För många föräldrar i huvudstaden kommer detta att utgöra en stor lättnad, och ställningstagandet bör tjäna som exempel för andra kommuner.

Det är likaledes glädjande, men inte helt övertygande, att höra att Stockholms stad ställer sig bakom skollagens uttryckta mening att ”alla barn har rätt till det stöd som krävs för att de ska kunna uppnå skolans mål”. I fallet Lunaskolan är det uppenbart att det föreligger skiljaktig mening mellan stadens politiker och tjänstemän å den ena sidan, och föräldrar och skolledning å den andra, om vilket stöd som krävs för att barnen ska ha en rimlig chans att uppnå skolans mål.

Att Stockholms stad säger att de beaktar undervisningssituationen i sina beslut om resursstöd är bra, liksom att man ska se stödet i helhetsperspektiv. Men om resultatet innebär att staden lämnar ett sammantaget ekonomiskt bidrag för skola och fritids som befinns otillräckligt av dem som ska tillhandahålla verksamheterna (som leva upp till skollag och skolinspektion), har vi inte en tillfredsställande ordning. Det blir en räkneövning utan tillräcklig förankring i den verklighet som skolorna befinner sig i, vilket blir tydligt vid läsning av kommentaren från Lunaskolans verksamhetschef Anna Huovinen nedan.

Angående ”missvisande” sifferuppgifter: Jag skrev att fritidstilläggsbeloppen för Lunaskolan ”för läsåret 2015/16 kommer att sänkas från cirka 145–155 000 kronor per elev och läsår till cirka 57 000 kronor”. De exakta siffrorna är för dagens nivå 147 048 kronor, och de nya ersättningarna hamnar med de nya individuella besluten som träder i kraft, på 57 500 kronor. Skälet till vagheten i angivelsen handlar om man räknar med momsen på 6% eller ej. Jag medger att jag kunde ha varit mer exakt, men tycker att ordet ”cirka” samt angivet spann knappast ger fog för att tala om missvisande uppgifter.

En alternativ tolkning av vad Håkan Edman anser vara ”missvisande” i min framställan är kanske att han menar att den förtar fokus från att den totala tilläggspengen för den aktuella skolan och åldersspannet är cirka 250 000 kronor per elev (motsvarande belopp i det gamla systemet var cirka 416 000 kronor). Även den tolkningen gör invändningen svår att förstå; skolan står de facto inför en tvåtredjedels sänkning av tilläggsbeloppen för fritidsdelen inför läsåret 2015/16. Att i det läget säga att det är upp till skolan ”att fördela pengarna mellan verksamhetsdelarna som man önskar” gör ju inte att sänkningen av den peng som staden anser ska räcka, försvinner eller blir mindre kännbar. Det är snarare att förskjuta ansvaret till någon annan.

 

Kommentar från Anna Huovinen: Det stämmer att inga nya beslut angående hanteringen av tilläggsbelopp har kommit sedan hösten 2013 från Utbildningsförvaltningen i Stockholm. Besluten på individnivå för eleverna är dock nya. Totalt har det blivit en sänkning av fritidstilläggsbeloppen som skett med infasningen av det nya systemet, vilket kommer att påverka Lunaskolorna. Vi kommer ha en betydligt lägre budget för fritids 2015/2016 att förhålla oss till. För oss blir de nya ersättningarna ett nytt problem då vi under föregående år och nästkommande år har en budget efter tidigare beslut.

Med infasningen av det nya systemet så får eleverna ca 250 000 kr i tilläggsbelopp för skola och fritids sammanlagt från Utbildningsförvaltningen. Vår verklighet är fortfarande att vi med de nya individuella besluten får betydligt lägre budget för fritidsverksamheten att förhålla oss till i jämförelse mot tidigare år. I de tidigare besluten fick vi ca 147 048 kr per elev och i de nya besluten hamnar det på ca 57 500 kr per elev.

För en högstadieelev i årskurs 7 – 9 får vi ett tilläggsbelopp på 249 996 kr exklusive moms – för skoldelen (20 833 kr/mån exklusive moms). Det är nästan exakt samma summa som vi nu får för ett lågstadiebarn eller ett mellanstadiebarn. Skillnaden är dock att vi har betydligt mer omsorgstid för låg- och mellanstadiebarnen som har skolbarnomsorg, s.k. fritids.

Barn med skolbarnsomsorg har rätt att vara i omsorg under alla skoldagar innan skolan börjar vid ca kl. 08.30 och efter skoldagens slut ca kl. 15.00 samt även under skolans lov. Högstadiebarnen har skoldagar mellan ca kl. 08.00 – 15.00 och inte under lov.

Skillnaden i tid och stöd anser vi att Utbildningsförvaltningen inte tar hänsyn till när de beslutar om tilläggsbeloppens storlek. Vår erfarenhet är att de yngre barnens omsorgstid samt behov av stöd är betydligt större och mer omfattande än i de högre årskurserna.

Problematiken med de nya tilläggsbeloppen har vi försökt kommunicera med tjänstemän från Utbildningsförvaltningen. Vi har också försökt att överklaga de nya besluten till förvaltningsrätten men ser ingen framkomlig väg.

Resultatet av detta är att vi inte längre tar emot yngre elever (F-klass och åk 1-3) på grund av för låga tilläggsbelopp. Nu när det gamla tilläggsbeloppssystemet fasas ut för åk 4-6 till det nya lägre tilläggsbeloppet för fritids är vi oroade för hur vi skall klara detta – det har vi kommunicerat ut till våra elevers vårdnadshavare.

Idag har vi ännu inte vår budget klar för 2015/2016 men vi vet att de nya ersättningarna kommer att påverka våra verksamheter. Det vi oroar oss för är att vi även kommer behöva avsluta barnsomsorgsuppdraget, d.v.s. fritids för våra elever. Något som vi upplever som mycket beklagligt då just fritidsomsorgen är enormt viktig för våra elever och deras vårdnadshavare.

Anna Huovinen, verksamhetschef för Lunaskolorna

Arkiv