X
Annons
X

Ledarbloggen

PJ Anders Linder

PJ Anders Linder

Förändringsförslagen blir de verkliga ögonöppnarna, det är de som gör att man får syn på hur besynnerligt den svenska skolan fortfarande är hopskruvad, hur präglat av 1970-talstänkande systemet är.

I morgon ska gymnasieutredaren Anita Ferm lägga fram sina förslag. Under slutet av förra veckan och nu i helgen har stora delar blivit kända. I dag kan t ex SvD rapportera att det kommer att ställas ett nytt och omtumlande krav: den som ska läsa naturvetenskapligt program på gymnasiet måste ha godkänt betyg i biologi, kemi och fysik från högstadiet.

I dag kan man alltså gå vidare till gymnasiets kanske tuffaste program utan att ens ha godkänt i dess viktigaste ämnen från nian. Man kan gå vidare till andra svåra program med godkänt i ett fåtal ämnen.

Det enda som i dag krävs för gymnasiestudier är att man har godkänt från nian i svenska, engelska och matematik. Vad ger det för besked om hur skolsystemet ser på vikten av kunskaper?

Och då ska man ha klart för sig att det bara är några år sedan den sk gymnasieutredningen föreslog att man inte skulle behöva vara godkänd i de ämnena heller: det skulle vara fritt fram att börja på gymnasiet även om man inte kunde läsa och skriva. Hur knäppt som helst. Men kanske var det ändå bra att det förslaget lades fram, det var ett så absurt uttryck för skolflumstänkandet att det tvingade fram en omprövning och ett nytt sätt att tänka.

Nu öppnas för ett gymnasium som har elevernas bästa i stället för verklighetsfrämmande dogmer som rättesnöre: Det blir tre olika inriktningar – studieförberedande, yrkesförberedande, yrkesinriktat – och förkunskapskraven anpassas till vilken inriktning man väljer. IG-programmet ersätts med ett tionde skolår i grundskolan.

Nästa steg måste sedan bli ökade insatser för att möta läs- och skrivsvårigheter i tidigare årskurser: ett bättre lågstadium. Det är så väldigt mycket svårare att rätta till kunskapsbrister när barnen är fjorton än när de är nio.

Arkiv