Ledarbloggen

Per Gudmundson

Per Gudmundson

Socialdemokrater älskar anekdoten om hur Aina Erlander kom upp till regeringskansliet med de blyertspennor märkta ”Tillhör statsverket” som maken, den gamle statsministern Tage Erlander, haft för bruk vid tjänstgöring i hemmet.

Historien anses visa partiets omsorg om förvaltningen, ledarnas anspråkslöshet, och den klara skiljelinje mellan mitt och ditt som upprätthållits med rörelsens värderingar.

I mitt postfack låg i dag ett brev från Stockholms läns landsting. Att döma av utsidan och trycket på kuvertet en officiell handling, en kallelse till vårdcentralen, eller kanske ett protokoll från något utskott. Det var landstingets logotyp, landstingets adress – helt enkelt Stockholms läns landstings kuvert.

Som varje gång man får ett sånt kuvert undrade jag om jag gjort något fel. Hade jag missat ett tandläkarbesök? Hade jag anmält mig till fel vårdcentral?

En lättnad spred sig dock
när jag öppnade landstingskuvertet. Det var en festinbjudan, till ett ”välkomstmingel” med ”lättare förtäring och dryck”.

”Kom och mingla med Ilija!” stod det under den socialdemokratiska partisymbolen på brevhuvudet. ”Ilija Batljan är Socialdemokraternas nyvalda kandidat till finanslandstingsråd och tillträder sin post den 1 maj”. Därför anordnar alltså Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting ett ”välkomstmingel” som lovas bli ”ett fantastiskt tillfälle att knyta nya kontakter”.

Självklart kommer jag.
Gratis ”lättare förtäring och dryck” är alltid att föredra framför fluortanten.

Dessutom är det ju ett bra tillfälle att fråga om hur interndebiteringen mellan parti och landstingsförvaltning fungerar. För nog försöker man väl fortfarande upprätthålla rågången mellan skattebetalarnas pengar och Ilija Batljans drinkbiljetter? I synnerhet som han faktiskt inte är vald ännu?

Det är klart man gör. Annars skulle man ju aldrig kunna berätta den fina anekdoten om Erlanders pennor.

Arkiv

Fler bloggar