Ledarbloggen

Maria Ludvigsson

Maria Ludvigsson

Kyrkans tidnings chefredaktör Svante Fregert tar tillfället i akt och pekar med hela publiceringshanden i fråga om parlamentsvalet (Kyrkans tidning nr 13). I maj röstar vi till EU-parlamentet och chefen för detta kristna (eller åtminstone kyrkliga) organ vet att berätta hur man som god kristen bör rösta. Han utgår från ett ”radikalt manifest” som CEC (Conference of European churches) satt ihop.

I sin ledare i dag uppmanar Fregert rubrikvis till att ”Rösta solidariskt i maj”. Mellan rubriken och den uppmanande avslutningen ”Använd din rätt den 25 maj och rösta för ett solidariskt EU som styrs av människor som vill och kan före de utsattas talan” står svaren att finna. En god kristen ska rösta på kandidater som är för en tobinskatt, vill avskaffa tullar på jordbruksprodukter från fattiga länder, ge mer pengar till offentlig vård och omsorg liksom stoppa avregleringar och åtstramningar. Redaktören må hysa största respekt och därmed förtroende för nämnda manifestmakare (CEC) men en smula kritisk journalistisk granskning hade på många sätt underlättat för läsarna att hitta rätt bland parlamentskandidaterna.

För det första. På vilket sätt är tobinskatten något som har med Evangeliet att göra? Den innebär en extra kostnad på ekonomiska transaktioner mellan länder, något som sker stundligen och är en lika självklar del av vår tid som handel över gränserna är. Handel och utbyte folk och regioner emellan har ökat välståndet och fört oss närmare varandra. Krig och motsättningar ersattes med tiden av handel och utbyte. En transaktionsskatt, så kallad tobinskatt, skulle inverka menligt på handel och utbyte såväl inom som utom EU. Var hittar CEC kopplingen mellan tobinskatt och det kristna urdokumentet Bibeln? Höga Visan? Apostlagärningarna?

För det andra. Hur tänker sig redaktören och hans ”radikala” förebilder att jordbrukspolitiken i övrigt ska utvecklas. I texten nämns bara tullarna på jordbruksprodukter från fattiga länder. Men är inte de abnorma jordbruksstöden inom EU ett lika stort och allvarligt problem? Varför stanna vid tullarna om man verkligen ska rösta för en bättre jordbruksmarknad för fler? Som marknadsliberal är det dock glädjande att finna stöd för liberaliseringar av jordbrukssektorn i Kyrkans Tidning, men är man verkligen medveten om att det är just ett sådant stöd man ger? Hur förhåller man sig i så fall till den ideologiskt lätt schizofrena  motsättningen mellan skatt på finansiella transaktioner och – via sänkta tullar – ökad frihandel?

För det tredje. Solidariskt röstar alltså den som vill ge mer pengar till offentlig vård och omsorg. Hur tänker man här? Det kan bara tolkas som ett just ”radikalt” federalistiskt krav där frågor som sjukvård och omsorg ska flyttas till överstatlig nivå. I dag beslutas ju sådant av de nationella parlamenten och det är väl knappast någon av de svenska kandidaterna som vill driva den federalistiska tanken så långt, ens på idénivå. Så vem ska den rösta på som vill rösta solidariskt enligt Kyrkans tidning och drastiskt stärka den federativa utvecklingen av EU? Och på vilket sätt är det kristet och solidariskt med stärkt överstatlighet?

För det fjärde. Att stoppa avregleringar och åtstramningar ska alltså uppfattas som särdeles solidariskt. Men vad menas med avregleringar? Och är inte just handelshinder som tullar (något Fregert tidigare i texten varit emot) typiska regleringar som ryker när liberaler sätter igång med avregleringar? Och exakt hur solidariskt är det att låta länder med grava ekonomiska problem skapade av politiker som mot bättre vetande misskött såväl landets finanser som medborgarnas förtroenden, fortsätta med detsamma?

Slutligen. Efter att konstatera virrvarret mellan socialistisk pamflett, federalism, liberaliserade tullar och eftergifter för ansvarslösa politiker som ruinerar sitt eget folk, förklätt till något slags religiös solidaritet blir frågan: Vem menar chefredaktör Fregert att han ska rösta på i parlamentsvalet för att rösta rätt? Han kan möjligen få lite från varje parti; Tobinskatt från V, federalism från FP, sänkta tullar från M, stoppade avregleringar från S. Men allt i en kandidat vid ett och samma valtillfälle?

 

Arkiv

Fler bloggar