Annons

Ledarbloggen

Amelie Langby

Amelie Langby

Andreas Bergh är docent och välfärdsforskare. 2003 disputerade han i nationalekonomi vid Lunds universitet, där han i dag är föreläsare. 2004 gästforskade han vid Harvard. Inom offentlig och institutionell ekonomi samt sociala normer, korruption, utbildning och utvecklingsekonomi forskar han vid Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm. Tidigare har han varit ekonomikrönikör för Liberala Nyhetsbyrån och har även varit redaktör för Ekonomisk Debatt. Han har skrivit flera böcker och från och med i dag kommer han att skriva kolumner på ledarsidan.

 

På din hemsida beskriver du dig som pragmatiskt socialliberal. Vilka politiska frågor engagerar dig?

Jag gillar utveckling och globalisering, när länder lyfter sig ur fattigdom och lyckas förändra normer och politik till det bättre. Och med bättre menar jag att fler får möjlighet att leva friska, fria och rika.

Det framställs ofta som om pragmatiska politiker saknar visioner. Tror du att man kan vara både pragmatiker och visionär?

Inte bara kan, en bra politiker är bådadera. Du måste ha en vision för att veta att du går i rätt riktning, men du måste vara pragmatiker för att stå ut med att gå med små steg, och då och då inte gå den rakaste vägen.

“Ofta är det i verklighetsbeskrivningarna de stora politiska kontroverserna finns – därav mitt intresse för samhällsvetenskap”, skriver du även på din hemsida. Har du något exempel på hur du menar?

Jag har många, och det kommer nog att märkas av mina kolumner. Många är skeptiska till globaliseringen för att de tror att den leder till ökad fattigdom på många håll i världen. Andra menar att Sverige blivit ett sämre land för att vi inte litar på varandra längre. Men båda dessa verklighetsbeskrivningar kan ifrågasättas!

 

“Du måste ha en vision för att veta att du går i rätt riktning, men du måste vara pragmatiker för att stå ut med att gå med små steg”

 

I din forskning vill du bland annat ta reda på hur sociala normer uppstår och förändras. Vilka förändringar ser du nu som kan ha betydelse för samhällsutvecklingen?

Det är en härlig tid att leva i för mig som har detta intresse! Både klimatfrågan och spridandet av billig informationsteknik ändrar människors normer och beteende i detta nu. I fattiga länder börjar marknader fungera bättre tack vare att fler har mobiltelefon. Samtidigt diskuteras allt mer hur människor bäst agerar i vardagslivet för att jordklotet ska förbli behagligt att leva på.

En annan fråga som du har undersökt är hur korruptionsproblem motverkas i svenska kommuner.

Hur skulle du beskriva ett typiskt korruptionsfall i Sverige?

Ett kommunalt bolag tar några kostnader de inte borde. En lokal näringsidkare får ett uppdrag som borde upphandlats i konkurrens. Någon som känner någon får ett jobb som borde utannonserats. Ingen upplever sig har gjort fel innan det hela plötsligt slås upp stort i lokaltidningen. Tyvärr tror jag att det sista ledet – den granskande lokala journalistiken – ofta saknas, eller inte har resurser nog.

Vad är framförallt viktigt för att korruption inte ska breda ut sig inom en organisation?

Transparens. En pågående etisk debatt om vad som är acceptabelt och vad som inte är det. Vetskap om att risken finns att man blir granskad av journalister, forskare och intresserade medborgare.

 

Framförallt handlar din forskning om välfärd och du har skrivit flera böcker i ämnet. Välfärd är ju ett sådant där samlingsord som innefattar väldigt mycket – och därmed egentligen säger ganska lite konkret utöver att vara någonting som de flesta betraktar som önskvärt och bra. Hur definierar du välfärd?

De flesta som har ett val föredrar att leva länge, rikt och friskt – snarare än motsatserna. Det räcker ganska långt för att välfärdsforskare som jag ska ha något att mäta och forska på. Däremot tror jag det är svårt att komma så mycket längre än så eftersom människor är olika i vad vi vill göra med våra liv.

Vänstern vädrar flitigt sin oro för välfärdsstatens nedmontering i och med att privata aktörer verkar inom välfärdssektorn. Hur ser du på privata aktörer inom vård, skola och omsorg?

Jag ser i grunden på privata aktörer på samma sätt som jag ser på offentliga aktörer – under rätt omständigheter kan de ge god valuta för skattepengarna. Välfärdsstatens omfördelning kommer av att mycket viktigt finansieras gemensamt via skatten så att alla har råd. När det gäller utförandet är det läge att vara pragmatisk: fungerande konkurrens ger bättre utfall än monopol, oavsett om det rör sig om privata eller offentliga monopol.

 

“Framöver kommer vi inte att få samma draghjälp från exportsektorn – många andra länder är ju nu upptagna med att hantera sina egna skulder.”

 

I din bok Den kapitalistiska välfärdsstaten från 2009 går du bland annat igenom reformer i marknadsliberal riktning som genomfördes på 1990-talet. Vilka var de viktigaste reformerna?

Det är ursvårt att säga vilka som var viktigast. Pensionsreformen omfattar mest pengar direkt i den offentliga budgeten. Den ökade ekonomiska öppenheten, inklusive avskaffandet av valutaregleringen, har varit mycket viktigt för exportsektorn. Det var också viktigt att få lönebildning och inflation under kontroll. Och skattereformen, naturligtvis… Dessutom var det bra att vi hann genomföra och besluta om många reformer innan ekonomin fick skjuts av att kronan föll hösten 1992.

Tillsammans med Magnus Henrekson utkom du 2012 med boken Varför går det bra för Sverige? där ni går igenom sambanden mellan offentlig sektor, ekonomisk frihet och ekonomisk utveckling. Vad tror du krävs för att det ska fortsätta gå bra för Sverige?

Jag tror att det kommer att bli svårare framöver av två skäl. Sedan mitten på 1990-talet har vi gynnats av billig krona och ökande export och minskande statsskuld. Framöver kommer vi inte att få samma draghjälp från exportsektorn – många andra länder är ju nu upptagna med att hantera sina egna skulder. Dessutom kommer demografin att bli mindre gynnsam fram till 2030, eftersom fler äldre ska försörjas. Jag tror därför att det är hög tid att börja reformera ekonomin på hemmaplan – särskilt bostadsmarknaden och arbetsmarknaden – och skapa förutsättningar för en ännu snabbare växande tjänstesektor.

 

Andreas skriver i dag en kolumn om tillit.

Arkiv