Ordningsvakt med ordningsmakt?

Polisen har fått medborgarnas förtroende att med våldsmonopol förvalta två huvuduppgifter. Den ena är att bekämpa brottslighet. Den andra är att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. I takt med att travarna av brottsutredningar växer på poliskontoren har polisens ena uppgift kommit att väga tyngre.

Dagens Nyheter skriver i dag att Ann-Christin M Nordström, gruppchef för Stockholmspolisens ordningsvaktsektion, i ett brev har vänt sig till justitieminister Beatrice Ask (M) med ett förslag om att låta ordningsvakter ta över mer av polisens arbete för att upprätthålla allmän ordning.

”Om man använder dem (ordningsvakterna) på ett bättre och effektivare sätt så skulle poliser kunna nyttjas till det som de är utbildade till”, säger Nordström till DN. Det kan antas att hon syftar på att poliserna ska fokusera på att bekämpa brottslighet. Detaljerna i förslaget har inte tillkännagivits, men förskjutningar av det här slaget bör behandlas med försiktighet.

Ordningsvakter har, trots att de inte är poliser, redan i dag förhållandevis stora befogenheter att avvisa, avlägsna eller omhänderta personer som stör eller utgör fara för den allmänna ordningen. När en situation inte kan lösas på annat sätt får de använda våld. Om vakternas arbetsuppgifter ska utökas på ett meningsfullt sätt kan det även komma att bli aktuellt att utöka maktbefogenheterna. Eller hur är det tänkt att de ska agera – också utifrån sin egen säkerhet – om en situation hettar till rejält?

Den sortens frågor behöver tydliga svar om ordningsvakterna ska ta över större delar av polisens arbete på gator och torg. Att upprätthållande av allmän ordning och säkerhet tillhör polisens kärnuppgifter beror trots allt på att det kan uppstå situationer där våld behöver brukas.

Möjligen finns det områden där ordningsvakterna skulle kunna ta över, men samtidigt bör våldsmonopolet hållas restriktivt. Och i slutändan kan inte polisen, och ansvariga politiker, undgå att klarlägga hur de ska kunna sköta båda de uppgifter som de har fått förtroende att förvalta.