Sanandaji och myterna om Sverige

Han är en flitig skribent och har i Sverige skrivit ett antal böcker. Nyligen publicerades Nima Sanandaji också av brittiska Institute of economic affairs. I en rapport ifrågasätter han myterna om den svenska välfärdsstaten. Läsningen går hem utomlands. Det bör den göra även i Sverige. Att leva på myten om sig själv leder ofta till ett tragiskt och föga glamouröst slut

Sanandajis rapport ger en välbehövlig introspektion. Sverige är kanske inte den hon trodde, men å andra sidan har hon fördelar som Sanandaji klädsamt lyfter fram.

Först och främst, påtalar Sanandaji, var det inte socialdemokratin och fackföreningsrörelsen som gjorde Sverige rikt. Välståndet grundades i sent 1800-tals marknadsliberala reformer som var tydligt frihandelsinfluerade och den fria företagsamheten fick utrymme. Företagsamma människor byggde välståndet, inte en växande välfärdsstat.

Statens storlek var tämligen begränsad fram till slutet av 1960-talet vilket förstås visade sig i skattetrycket. 1950 låg svenskt skattetryck på 21% av BNP (att jämföras med all time high 52,3% 1990, enligt Ekonomifakta) och steg i raskt i takt med socialstatens utbyggnad. (Idag är skattetrycket 44,4%.)

Parallellt med välfärdssatens expansion minskade företagsamheten. När staten växer gör den det på bekostnad av de andra delarna av samhället, som näringsliv och civilsamhälle. Efter 1970 sjönk antalet nystartade företag och enligt Sanandaji är det bara två av dagens 100 starkaste svenska företag som startats efter 1970. 21 av dem grundades före 1913.

Läs hela rapporten på IEA:s hemsida. Ökad självinsikt har aldrig skadat någon och en korrekt självbild är bästa tänkbara utgångspunkt för att lyckas.