X
Annons
X

Ledarbloggen

Sanna Rayman

Sanna Rayman

Säga vad man vill om de ständiga debatter som blossar upp i konstnären Lars Vilks spår. Ett mönster som går igen i dem är i alla fall att det oftast bara är Vilks själv som säger något intressant eller tänkvärt i diskussionerna, medan övriga inblandade mest tenderar att vara hysteriska åt ena eller andra hållet. Givet att Vilks ändå är den enda i det här spektaklet som har mordhotats och utsatts för mordbrand och andra attacker får man ändå säga att han är en rätt tålmodig man. Jag tror nog att de flesta av oss skulle reagera med betydligt större rädsla om vi var i motsvarande situation.

Det senaste grälet är debaclet på Jamtli och med anledning av detta skriver Vilks idag en debattartikel på Newsmill. Den har en del goda poänger så läs gärna! Men läs ännu hellre denna intervju som publicerades i SvD för en tid sedan. Här finns, tror jag i alla fall, en del nyckelresonemang som man med god behållning kan bära med sig en stund. Som till exempel detta:

 

”Liksom Vilks själv konstaterat menar Ranstorp att Vilks berättigar sitt agerande med att det är en del av konsten.

– Jag är inte förvånad, men tycker det är oklok av honom.

Vilks själv är av samma åsikt, och säger sig förstå dem som tycker att han provocerar:

– Ja, det kan jag förstå. Jag är en mycket förstående människa. Med lite vidsyn kan man förstå andra.

Vad har du för svar till dem?

– Sånt är livet.

– Provokationer är viktiga, det är så man för utvecklingen framåt. Det är så man ökar medvetenheten.”

 

Arkiv