X
Annons
X

Ledarbloggen

Per Gudmundson

Per Gudmundson

Kommentar från Uppsala studentkår:

I artikeln Rättvisa löner är lönsamt skriver Per Gudmundson att det saknas incitament för studenter att välja ”rätt utbildning”. Med ”rätt” menas här teknik- och naturvetenskapliga studier – utbildningar som efterfrågas i näringslivet och som kan öka omsättningen av varor och tjänster i Sverige. Uppsala studentkår ställer sig kritiska till denna typ av endimensionella syn på kunskap och utbildning. Det är sant att studenter med vissa yrken ger en större ökning av tillväxten när de kommer ut i arbetslivet. Men att studenter söker sig till utbildningar som inte svarar direkt till näringslivets efterfrågan visar på att det finns fler värden i högre studier, och att målet med en högskoleutbildning inte alltid är högre lön.

Gudmundson menar att ett styrmedel för att främja rätt sorts utbildning som borde övervägas är att införa studieavgifter. Genom att avgiftsbelägga högre studier menar han att studenterna ska bli mer medvetna i sitt val av inriktning, och istället för humaniora och samhällsvetenskap välja ämnesområden som är efterfrågade inom näringslivet. Vad som ligger till grund för Gudmundsons uttalande framgår inte av artikeln. Inte heller exakt vilket problem studieavgifterna är tänkta att lösa eller vad konsekvenserna blir av att styra högre utbildning med studenternas plånbok som påtryckningsmedel. Om det är matchningen med arbetsmarknaden som problemet, är då enda rimliga åtgärden att bestraffa den som inte valt ett efterfrågat yrke? Och finns det inte andra vinster att göra än de som direkt visar en ökning i tillväxt, som bör vägas in innan man föreslår liknande åtgärder? Är ekonomiskt mindre lönsamma yrken överflödiga eller onödiga?

Uppsala studentkår ser med oro på den utveckling som nu sker där studieavgifter införs selektivt, först för utomeuropeiska studenter, och nu senast i budgetpropositionen för studier inom vissa utbytessamarbeten. Det är en utveckling mot ett normaliserande av studieavgifter och en syn på utbildning som en lyx för ett fåtal, snarare än en rättighet. Den svenska avgiftsfriheten som fram till nyligen har varit en konsekvent princip innehåller värderingar om högre utbildningssektorns roll och syfte. Med tanke på de enorma konsekvenser som studieavgifter skulle innebära för vårt samhälle är det anmärkningsvärt hur principen om avgiftsfrihet kan viftas bort med en mening utan någon som helst reflektion.

Miranda Cox, vice ordförande, Uppsala studentkår

 

Per Gudmundson svarar:

Jag skrev nu inte ”rätt utbildning”. Citattecknen satt kring ”rätt”, och inget mer, med vilket jag alltså antydde att också jag ser ett stort värde i att ”tänka fritt” och inte bara i att ”tänka rätt”, för att tala med Thomas Thorild.

Att en rödgrön studentkårsstyrelse reflexmässigt tar avstånd till studieavgifter förvånar inte. Frågan är dock inte mindre intressant, eller levande, för det. Och studieavgifter handlar inte bara om vad som nämns i min artikel, utan om en rad frågor. I höstas hade DN Debatt en intressant artikel om avgifter för universitetens skull. Däri finns också en lösning oron för studier som ”lyx för ett fåtal” – låt CSN ge lån för avgifterna.

Ur ett rödgrönt perspektiv är möjligen också en diskussion om högskolan och dess betydelse för tillväxten något konstigt. Men nära nog ingen annan sektor är fredad. Högskoleutbildningar kostar, och det är inte orimligt att den som betalar får ha synpunkter på resultatet.

Talande är synen på löneskillnader och incitament som bestraffning. Med det synsättet är ingen ekonomisk utveckling möjlig.

Arkiv