Sverige kan inte räkna med hjälp från Nato

Vad går vi miste om när vi inte är medlemmar i Nato? Ledarsidans mångårige medarbetare Claes Arvidsson har intervjuat Veronika Wand-Danielsson, tills nyligen Sveriges Nato-ambassadör, för Allmänna Försvarsföreningens tidskrift Vårt försvar. Hon är tydlig med vad vi får och inte får.

”CA: Låt oss tala om Sverige. I kraft av vår vilja att bidra och förmåga att göra det brukar Sverige beskrivas som en ’premier partner’ eller till och med i termer av ett de facto-medlemskap. Vilka möjligheter ger detta till inflytande i Nato? Har det förändrats under din tid i Bryssel?

VWD: Jag har delvis redan varit inne på denna utveckling och förändring i hur Nato arbetar med länder utanför alliansen. Den principiella förändring de senaste åren är att det idag är nästintill självklart att ett partnerland som bidrar till en Nato-ledd insats, eller till Nato-ledda övningar, ska kunna sitta med i utformningen av insatsen eller övningsuppgiften. Vi ges som partner ett så kallat ’medinflytande’ i utformningen av beslut om verksamheter som vi aktivt bidrar till.

Lika tydligt är det dock för Nato att icke-medlemmar inte får delta när alliansen ’fattar beslut’. Lika självklart är det, inte minst i ljuset av krisen i Ukraina, att icke-medlemmar inte kan påräkna någon säkerhetsgaranti under artikel 5. Det gäller oavsett om länder som Sverige, Finland, Georgien eller Ukraina har varit goda partners till Nato.”

En längre version av intervjun finns på webben.

Claes Arvidsson bidrar också med en krönika på tidskriftens sista sida, vari konstateras att ”rikets säkerhet fortsätter att byggas på lösan sand”.