Bitcoin – värd att hålla ögonen på

Trots att jag är en självutnämnd tekniknörd som slukar allt om startups och innovationer så erkänner jag att jag varit långsam i startgroparna. Inte sällan har jag sett rubrikerna om ”den nya digitala valutan Bitcoin”, men ignorerat dem. Tassen på hjärtat så beror det på en konservativ ryggradsreflex. Fnys – en hitte-på valuta! Men vad vet vi om denna ”valuta” som allt fler använder världen över?

Jo, 2009 skapades under pseudonym en helt digital, algoritmbaserad ”valuta” – Bitcoin. Den s.k. valutan saknar bakomliggande värde och har gäckat fantasi och skapat irritation genom att inte vara kopplad till en stat eller en centralbank. Som digitalt betalningsmedel har den vuxit i popularitet eftersom den är enkel att använda, kringgår bankernas avgifter och byråkrati, men samtidigt skapar transparens med en öppen loggbok som registrerar alla transaktioner och parter.  Och eftersom ”valutan” inte är kopplad till ett land är den per definition global och gränslös. Bitcoins grundare liknar även ”valutan” vid tillgången guld genom att låna begrepp; S.k Miners (utgrävare) utvinner (tilldelas) Bitcoins genom att lösa matematiska problem på nätet. Likt en tillgång som utvinns ur jorden har dessutom Bitcoins utbud begränsats, men av en konstruerad maxgräns – 21 miljoner stycken. Hänger ni med?

Det finns flera typer av innovationer och många av de bästa kombinerar befintliga delar på ett nytt sätt för att lösa nya problem. Hatten av. Skäms på dem som ryggradsmässigt fnyser åt nymodigheter, men i Bitcoins fall verkar det i alla fall finnas fog för lite konservativt ifrågasättande. Kan man blanda hejvilt och plocka russinen ur kakan, eller måste man bekänna färg – valuta, tillgång eller betalningsmedel?

För det första, man blir inte en valuta bara för att man kallar sig en valuta. Centralbank, stat, bakomliggande värde, institutioner, inflation, ränta och sådant är nödvändiga byggstenar i en riktig valuta. För det andra, man blir inte en tillgång bara för man kallar sig en tillgång, trots att mycket ekonomisk forskning talar för att det skapas värde i tillgångar och fenomen genom ett samhälleligt blink-blink-i-samförstånd. Den typen av institutioner tar dock tid att åstadkomma. För det tredje är det nog de facto användningsområdet och inte etiketteringen som avgör vad Bitcoin är – ett populärt, digitalt, internationellt betalningsmedel.

Även om vi bara är i början av utvecklingen av internationella digitala betalningsmedel så säger tekniknörden i mig: Cool innovation som ännu en gång visar att rastlösa, begåvade individer kringgår fyrkantiga och dyra system med nya lösningar.

Om Bitcoins framtid? Svårt att säga. Förra veckan lanserades i alla fall Sveriges första bitcoin-bankomat i Stockholm. Flertalet e-handlare påstår sig var först ute i Sverige med att ta betalt med Bitcoins. Brädspelsbutiken Dragons Lair har också sedan två veckor erbjudit kunderna möjlighet att handla med bitcoin över disk. Så här långt kommet är det nya betalningsmedlet och dess fortsatta utveckling är i alla fall värt att hålla ögonen på, tveklöst.

Aurore Belfrage är techentreprenör, medgrundare av Wrapp.com, och har under några veckor varit praktikant på SvD:s ledarsida.