Ledarbloggen

Per Gudmundson

Per Gudmundson

Då och då står det i tidningarna att det pågår fredssamtal om Syrien. Rapporteringen följer ett mönster: först nyheten om att parterna möts, sedan en uppfordrande artikel om krigets humanitära kostnader och det vansinniga i att fortsätta, och slutligen en analytisk kommentar om att förhandlingarna sorgligt nog strandade, men att parterna nog ska kunna mötas igen.

Fredssamtalen är i det närmaste en teaterpjäs i en kulissvärld. Man håller igång dem för det goda syftet, men man vet att effekten i den verkliga världen är begränsad. Bakom kulisserna, däremot, är tonen mer sanningsenligt pessimistisk.

Höga militärer i Israel bedömer nu att stridigheterna i Syrien kan fortgå i ett decennium, rapporterar Al-Monitor idag. Tio år till.

Inbördeskriget har pågått i snart tre år. Hittills uppskattas att drygt 130000 personer har dödats. Runt tre miljoner människor har tvingats fly från Syrien, medan fem miljoner människor är flyktingar i sitt eget land. Det är svårt att ens föreställa sig vad ytterligare tio års konflikt kan innebära i mänskligt lidande.

Staten Syrien som vi kände den, är borta. När Syrien en dag återuppstår i kontrollerad form, så kommer landet att se annorlunda ut. Många faktorer kan ändras: gränserna kan bli omdragna, styresskicket kan ändras, landet kan delas upp i flera stater, etcetera. Det är antagligen omöjligt att förutspå, även om Bashar al-Assad blir kvar vid makten.

Fram tills dess är Syrien parkerat i samma liga som Somalia och Afghanistan, kollapsade stater som är permanenta oroshärdar både för invånarna och omvärlden. Tio år, det är ingenting i Somalia och Afghanistan. Ingen av staterna är närmare lugn nu än för fem år sedan.

Sverige ligger långt från Syrien, men vi berörs på flera plan. Flyktingströmmen lär hålla i sig. Hittills har omkring 30.000 flyktingar från Syrien sökt om uppehållstillstånd här. Tio års fortsatt krig i Syrien kommer att utsätta det svenska mottagningssystemet för ytterligare hård belastning.

Det finns en säkerhetsmässig aspekt också. I december bedömde Säpo att minst 75 personer har rest från Sverige till Syrien för att kriga med grupper inspirerade av al-Qaida. Rekryteringen av krigare hade heller inte minskat i takt, menade Säpo. Just nu drar ungefär en person i veckan från Sverige ut i krig. Det är rimligt att tro att takten dämpas över tid, men antalet krigare kommer totalt ändå att bli mycket högt. På tio år blir det flera hundra. Många av dem kommer tillbaks krigstränade, traumatiserade och ideologiskt hjärntvättade. Åtskilliga kan vara motiverade att bedriva jihad även i Sverige, som ju al-Qaidas ideologi förespråkar. Skandinaviska forskare som har räknat på saken tror att vi kan vara helt säkra på att drabbas av åtminstone något eller några terrordåd i våra nordiska länder, till följd av kriget i Syrien, bara med utgångspunkt i de just nu kända Syrienresenärerna.

Hittills har omkring 15 krigare från Sverige rapporterats döda i Syrien. Flera av dem var redan härdade jihadister, men några har sett ut att vara vanliga ungdomar från förorterna. Unga grabbar som borde ha gått att rädda till vanliga produktiva liv. På tio år kan det bli många förspillda liv.

Det kanske är dags att skriva mer om de reella riskerna och problemen, och mindre om förhoppningarna om fred.

Arkiv

Fler bloggar