Ledarbloggen

Per Gudmundson

Per Gudmundson

”Ladan är helt tom”, sade nya finansministern Magdalena Andersson (S) häromdagen när hon presenterade den ekonomiska prognos som ska ligga till grund för den nya regeringens första budget. ”Det är inget dukat bord vi kommer till – det är helt avskrapat.”

Som Sanna Rayman påpekar på ledarsidan i dag är Anderssons förvåning över de snäva ekonomiska ramarna spelad. Under hela valrörelsen påpekade Alliansen att reformutrymmet var mycket begränsat. Socialdemokraterna valde dock att utställa omfattande löften – och nu väljer Andersson följaktligen att kasta budgetreglerna överbord för att kunna bedriva sin klassiska socialdemokratiska politik. Mer bidrag, högre skatter och färre jobb.

Andersson är inte precis den första socialdemokraten som använder metaforen. Allra mest minnesvärd var kanske Olof Palme i sitt tal på Norra Bantorget den 1 maj 1979.

YouTube Preview Image

”De har inte bara ätit upp vad som fanns på bordet. De har tömt skafferiet, ätit sig igenom visthusboden, låtit åkrarna stå i träda och tuggat sig igenom andra länders bankmatsalar på kreditkort utställda på de svenska skattebetalarna”, sade Olof Palme.

Den borgerliga regering som Palme anklagade hade förvisso inte gjort sig känd för ordning och reda i finanserna. Men det kan vara värt att komma ihåg att skattetrycket 1979 var 44,6 procent, jämfört med 42,9 idag (enligt de nya beräkningsmetoderna). Skattetrycket hade visat en stigande trend i 60 år, och skulle klättra ännu ett par procentenheter till den historiska toppnivå som rådde från slutet av 1980-talet fram till millennieskiftet. Det fanns för Palme, kort sagt, ingen övre gräns för hur stor staten kunde bli. Sverige var, de facto, vid tiden på väg att socialisera ekonomin. Ändå tyckte alltså Palme att ladorna var tomma.

Detta är det historiska arv som Magdalena Andersson och Socialdemokraterna bär med sig. Ladorna är alltid tomma för Andersson. Skatterna måste alltid höjas. Statens andel av ekonomin måste alltid bli större. Det spelar ingen roll hur mycket man samlar. Socialdemokraterna vill alltid mata den offentliga sektorn, mer och mer.

En nyktrare syn på ekonomin vore att dra ner på utgifterna. Det är lyckligtvis den väg som Sverige har valt sedan ungefär år 2000, och extra tydligt under Alliansen. Men nu vill Socialdemokraterna tillbaks till sina gamla rötter.

Så blir inget bättre,

För att tala med Magdalena Andersson:

Problemet är inte att ladan är tom. Problemet är att kossan aldrig blir mätt.

Arkiv

Fler bloggar