Het debatt utan hetta. Vadan detta?

I morse satt jag i SVT med Daniel Suhonen och vi beklagade oss, nästintill traditionsenligt, över den ideologiska utslätning som uppstår när de dominerande politiska alternativen lägger sig nära varanda. Det blir så försiktigt, så trist. Detta har också varit en mycket dominerande analys av gårdagens debatt – att den var återhållen. Jag skrev det själv igår, och jämförde med den betydligt frejdigare radioduellen i fredags.

Nyss surfade jag in på SVT och det slog mig att det finns ytterligare ett skäl till att hålla låg profil för en politiker. Och det är att vi numera har för vana att överdriva allting in absurdum. Minsta oenighet beskrivs som ett världskrig, vilket gör att man som politiker blir tvungen att skruva ner sin egen volym orimligt mycket för att inte bli avsändare av en ”attack” eller ett ”raseri” eller liknande.

Kolla bara på nedan lilla puff som under morgonen har prytt SVT:s webb. Syftet här är alltså att berätta om en duell som en samstämmig kör kommentatorer och tyckare har kallat återhållen och nedtonad i sina analyser. Hur säljs den då in? Jo, så här:

Debatten som enligt Margit Silbersten var saklig samt saknade hetta, glöd och intensitet var enligt ingresserna i övrigt ”het”. Duellanterna ”rök ihop”, rentav. Båda beskrivningarna kan givetvis sägas vara korrekt. De var ju inte eniga hela tiden och det kan väl kallas att ”ryka ihop” om man är lite dramatiskt lagd, osv.

Men vi ska ju inte inbilla oss att politiker i allmänhet inte vet att om de så bara skärper tonen det minsta så kommer detta att generera ingresser och löp om ”utbrott”. Och om det inte är ”utbrott”, ”raseri”, ”attack” och ”påhopp” de vill signalera – utan just bara oenighet, ja då kommer de förstås nödgas tona ner sig i förebyggande syfte. Annars hamnar deras noggrant planerade kampanjer i händerna på rubrikskrivare.

Förlorarna blir alla vi som vill hålla oss vakna under debatterna.