X
Annons
X

Ledarbloggen

Benjamin Katzeff Silberstein

Benjamin Katzeff Silberstein

Dagens text om Stasiprästens erkännande, och om att andra svenskar också arbetade för DDR och andra diktaturer, har väckt reaktioner. En läsare har hört av sig och påpekat att också personer som den före detta biskopen Lars Carlzon engagerat sig för DDR. Han tog över ordförandeklubban för Förbundet Sverige-DDR efter socialdemokraten Stellan Arvidson 1987. Om detta, och mycket annat intressant, kan man läsa mer i den högintressanta SOU:n Övervakningen av ”SKP-komplexet” (2002:93).

För några år sedan ägnade jag, inför en artikel i tidskriften Svensk Linje (3/2008), en del tid åt att gräva i Kungliga bibliotekets tidskriftsarkiv. Där kan man hitta exemplar av den tidskrift som Förbundet Sverige-DDR gav ut, DDR-Revyn. Trevliga bilder på glada barn i den socialistiska republiken blandas med artiklar om samhällssystemets förträfflighet.

Nummer 2/1980 handlade om det påstått starka juridiska skyddet för arbetare i DDR, och nummer 3/1980 innehöll bland annat en solskenshistoria om en nystartad skola för funktionshindrade i Erfurt-Rieth. Och så vidare.

Fram till 1990, det vill säga. Tidskriften fortsatte faktiskt att ges ut under året, mot alla odds, men tonen var istället oroad. I nummer 4/1990 frågar man sig: ”Hur ska det gå för DDR-idrotten?” och berättar om ökade farhågor kring doping. Man hävdar också att nynazismen började sin frammarsch i DDR på grund av de allt öppnare gränserna mot Västtyskland.

Oron för att ungdomen i DDR skulle duka under för narkotika från Västtyskland är också stor. I tidningens ”ungdomssektion” finns en artikel med rubriken ”Goda tider för knarhandlare?”, där man sörjer gångna tiders trygghet:

”Den tunga narkotikan har man emellertid haft under kontroll i DDR. Med öppningen av gränserna blev det plötsligt så mycket lättare att komma över tjack […] Förutom sådana faktorer som nyfikenhet och behovet av sensationsupplevelser bör vi ta i betraktande den ovissa framtiden för många människor samt en till följd av årtionden av social trygghet endast bristfälligt utvecklad förmåga att lösa konflikter som någa av huvudorsakerna till varför ungdomar börjar med narkotika.”

Den moraliska domen över Stasiprästen måste bli hård. Samtidigt gäller det att minnas att han inte var ensam. Också andra svenskar tog ställning för både Östtyskland och för andra diktaturer. De får inte glömmas bort.

Arkiv