X
Annons
X

Ledarbloggen

Sanna Rayman

Sanna Rayman

Igår bjöd Stockholms Handelskammare in till pressträff och seminarium på Konstakademin på Fredsgatan 12. Det var dags för utdelning av Handelskammarens Stadsmiljöpris, som har delats ut varje år sedan 1986, löd informationen. Den namnkunniga juryn presenterades, liksom en lista bestående av föregående års prisvinnare. Och så här beskrivs priset:

”Handelskammarens Stadsmiljöpris belönar projekt som på bästa sätt bidragit till förskönande eller förbättring av Stockholms stadsmiljö. Projektet ska ha slutförts under det gångna året och insatsen kan vara av återställande, bevarande, förnyande eller på annat sätt förändrande karaktär och gälla en miljö, inom- eller utomhus, som är tillgänglig för allmänheten.”

Bland tidigare pristagare märks Aula Magna ute på Frescati, Lydmar Hotell, byggandet av bibliotek i tunnelbanan och upprustningen av Stockholms kajer. För att nämna några.

 

Och årets pristagare blir – ingen! Detta meddelades nyss med ytterligare ett pressmeddelande, i vilket juryn förklarar att man helt enkelt inte funnit någon värdig vinnare och därför väljer att avstå från prisutdelning.

Det är sannerligen beskt. Och jag måste säga att jag blir märkligt upplivad av initiativet. Det är förstås inte särskilt uppmuntrande att det råder sådan brist på innovativa initiativ, här får staden skärpa sig. Men själva saken att en jury för ett pris helt enkelt struntar i att dela ut sitt pris, istället för att krysta fram nåt second best-alternativ, känns synnerligen förtroendeingivande. Då tar man sitt pris på allvar. Gott så. Stockholms stad får kämpa hårdare nästa år.

 

Om jag själv får tipsa om innovativ och förskönande insats så vore det att staden lade sina samlade pannor i djupa veck och försökte finna bättre lösningar på snöröjningsproblemen som huvudstaden dras med nästintill årligen. I Vinterviken ligger även idag en gigantisk svart snöhög, kryddad med skräp och grus, navkapslar, brädor och en och annan gammal gran.

Beräkningarna från stadshuset säger att högen väntas ligga kvar åtminstone till och med augusti. Det är ett extremfall, men även utan detta fall är snöhögarna som förpestar Stockholms omnejder hela våren ett problem. I närheten av Bredäng har en annan jätteblaffa dekorerat gräsmattan nära ett dagis i månader, exempelvis. Löser ni snötippningen har ni nog Stadsmiljöpriset inom räckhåll, tänker jag…

Arkiv