Annons
X
Annons
X

Ledarbloggen

Ledarredaktionen

Ledarredaktionen

Med anledning av ledarartikeln 100 år senare (15/5), utbröt diskussioner på Facebook huruvida Sveriges Moderata Kvinnoförbund verkligen kunde ståta med titeln ”Sveriges första självständiga politiska kvinnoförbund”. Historikern Ann-Marie Petersson som skrivit boken ”Sveriges Moderata Kvinnoförbund” reder ut kronologin:

1911 organiserade sig Stockholms moderata kvinnor med syfte att samla reformsinnade högerkvinnor i Stockholm. Snart anslöt sig också moderata kvinnor från andra delar av landet och efter fyra år bildades Sveriges Moderata Kvinnoförbund. Stadgar antogs och förbundet konstituerades 15 maj 1915.

I mars 1914 bildades föreningen Frisinnade kvinnor med säte i Stockholm. Några medlemmar kom från andra håll i landet. I slutet av 1920 utarbetades ett förslag till Frisinnade Kvinnors Riksförbund, 1921 antogs stadgar och Frisinnade Kvinnors Riksförbund konstituerades.

Bland socialdemokraterna förekom lokala kvinnoklubbar, först i Stockholm. Från 1907 uppmuntrades bildande av lokala klubbar ute i landet. Det gällde då inte att bilda ett politiskt kvinnoförbund. Först i februari 1920 konstituerades Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.

Bondeförbundet hade en kort tid 1921 ett kvinnoförbund, men sedan dess ordförande flyttat utomlands låg verksamheten nere och återupptogs först under 1930-talet.

Lokala föreningar är inte jämförbara med riksförbund! Bokens titel är tydlig, det rör sig om ett förbund. Den som kan räkna måste inse att Sveriges Moderata Kvinnoförbund var det första riksförbundet!

Landsföreningen för Kvinnlig Politisk Rösträtt, var liksom Fredrika-Bremer-förbundet en utomparlamentarisk påtryckningsgrupp för kvinnors rättigheter och är värda all respekt för sitt arbete. Något politiskt kvinnoförbund var de inte. De skulle enligt sina stadgar samla kvinnor med i övrigt olika politiska sympatier i den gemensamma kampen för kvinnors rättigheter, men inte ta ställning för olika partier.

Ann-Marie Petersson

Arkiv