Ledarbloggen

Ledarredaktionen

Ledarredaktionen

Med anledning av op-ed-artikeln Vi behöver utveckla en svensk modell för socialt boende (13/11), har följande kommentar inkommit:

I torsdagens SvD påstår Billy McCormac, vd för Fastighetsägarna Stockholm, att socialbostäder behövs i Sverige. Men resonemanget har ett enda syfte: att fastighetsägarna ska göra ännu större vinster.

Hemmet och tryggheten att få välja var man ska bo, gäller i McCormacs värld endast den välbeställde. Han målar själv upp en bild av en tvåbarnsfamilj som inte har råd att bo kvar i sitt hem sedan mannen har skadats i en bilolycka. Lösningen för familjen är enligt McCormac att rycka upp barnen från hem, barnomsorg och skola och flytta familjen till en socialbostad i något reservat för mindre bemedlade. Det är en cynisk människosyn som inte gynnar ett modernt samhälle.

Vad är då anledningen till det här önskemålet om socialbostäder i Sverige? Svaret är givetvis marknadshyror i hela det övriga beståndet, vilket i sin tur ger större vinster till fastighetsägarna. Här finns bara en grupp vinnare och det är fastighetsägarna, medan samhället står som förlorare. Skattekollektivet förlorar dubbelt, dels genom att finansiera socialbostäderna och dels genom ökade bostadsbidrag. För dem som hamnar precis över inkomstgränsen för att få en socialbostad kommer höjda bostadsbidrag att krävas eftersom hyrorna kommer att höjas med den fria hyressättning som McCormac förespråkar.

Allt detta leder till att köpkraften kommer att minska kraftigt i takt med allt högre hyror. Det skadar samhällsekonomin och hotar välfärden.

I Sverige har vi valt den svenska modellen med kollektivt förhandlade hyror som ska sättas som om marknaden var i balans, och efter den generella brukarens värderingar. Det stärker hyresgästernas ställning och håller hyrorna på nivåer som är acceptabla. Samtidigt ger detta hyresgästerna ett starkare besittningsskydd än den fria hyressättning som Fastighetsägarna förespråkar. Mycket finns att göra för att förbättra situationen för hyresgästerna och vi i Hyresgästföreningen har många förslag men några socialbostäder som skulle brännmärka människor med lägre inkomster, behöver vi verkligen inte.

Marina Fredriksson, ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm

 

Billy McCormac svarar: Först låt mig klargöra en viktig sak. Jag förespråkar inte social housing. Punkt. Hela poängen med min artikel var att lyfta en angelägen fråga och bjuda in till en bred, fördomsfri diskussion om hur vi gemensamt kan möta svåra bostadssociala utmaningar. (Med socialt boende menar jag en verktygslåda för de som inte av egen kraft kan ta plats på den ordinarie bostadsmarknaden.)

För oss som vill ha en väl fungerande bostadsmarknad för alla, oavsett plånbok, är det en anständighetsfråga att prata om boendets sociala dimension.

Fastighetsägarna är bara en av många aktörer som tillsammans måste diskutera nya lösningar för de svaga på bostadsmarknaden. Tystnad är de svagas värsta fiende. Tyvärr verkar Hyresgästföreningen hellre ägna tid åt ogrundade påhopp än att komma med konkreta förslag. Om Hyresgästföreningen har idéer är jag idel öron. Kontakta mig när som helst. De som behöver vår hjälp förtjänar mer än svavelosande retorik.

Arkiv

Fler bloggar