Annons
X
Annons
X

Ledarbloggen

Ledarredaktionen

Ledarredaktionen

Med anledning av op-ed-texten Antifrihandelslobbyn skruvar upp tempot (6/4), har följande replik inkommit:

I en text med huvudtemat att Skiftet inte har några förslag för hur man förbättrar handelsavtalet TTIP är det intressant att notera att författaren Erik Brattberg inte själv framför en enda konkret lösning. Kanske för att han inte ser några som helst problem med avtalet som det ser ut idag.

Det beror på att han, och den av företagsfinansierade tankesmedjan Frivärld som han företräder, lever kvar i en tid när handelsavtal innebar att tullar togs bort. Inte att storföretag arbetade systematiskt för att skapa egna monopol. När nobelpristagare med specialinriktning mot just handelsteori säger att de moderna handelsavtalen som TTIP har en försumbar effekt på jobb och tillväxt finns andra värden vi måste beakta – så som vårt rättsystems suveränitet och vår demokrati.

Eftersom tullarna är relativt okontroversiella har den så kallade ISDS-klausulen blivit omdebatterad. När 100 amerikanska juristprofessorer skriver under ett brev om att ISDS borde skrotas bör vi ta det på allvar. Det kan därför vara värt för Frivärld att läsa på varför deras motsvarighet i USA, Cato-institutet, menar att ISDS snedvrider marknaden och att den därför måste strykas ur TTIP.

ISDS-mekanismen infördes för att företag skulle vilja investera i osäkra marknader där det inte fanns någon utbyggd rättsstat. Länge fungerade detta system rätt väl. Men de senaste decennierna har sett en lavinartad ökning av försöken att stämma stater som stiftar lagar som storbolag inte gillar – där Vattenfall och Philip Morris är de mest kända.

Vad som är mindre känt är att det i princip bara är de riktigt stora företagen som vinner i detta parallella rättsystem. I de fall där företagen vinner över staten är det i 64 % av fallen företag med mer 10 miljarder dollar i omsättning. Endast i 7 % av fallen har företaget haft en omsättning mindre än miljard dollar. Systemet verkar strukturellt riggat till förmån för stora särintressen snarare än hjälpa marknaden fungera.

Vi vet exempelvis att USA trycker på stenhårt i förhandlingar för att öka pantentlängden för mediciner. Det riskerar skapa monopol som hindrar tusentals från att få bästa möjliga medicinska behandling.

Kritiken mot moderna handelsavtal som TTIP är bred – det är inte någon ”vänsteragenda fylld av traditionell anti-globaliseringspropaganda” som Brattberg hävdar. Skribenter på Financial Times, The Economist, Clintons arbetsmarknadsminister Robert Reich, nobelprisvinnare som Jospeph Stigliz och Paul Krugman, tyska företagarförbund, hälften av EU:s rådgivare i frågan och Bayerns provinsregering är alla starkt kritiska mot TTIP.

Faktum är att det är en bra idé för liberaler och marknadsvänner att faktiskt läsa på vad modern handelsteori och ekonomisk forskning säger om avtal som TTIP. När vi lyfter blicken ser vi att moderna handelsavtal inte är som de klassiska avtalen där tullar tas bort. Faktum är att dessa avtal kan leda till mer protektionism och snedvridna marknader – vilket knappast är vad ni önskar er.

Frivärld måste välja: står de på storföretagens eller marknadsekonomins sida? Som TTIP är konstruerat idag har de inte lyxen att slippa välja.

Robin Zachari, kampanjchef för demokratinätverket Skiftet.org

Ingela Eng, kampanjare på demokratinätverket Skiftet.org

Erik Brattberg svarar: Skiftet försöker utmåla det transatlantiska handels- och investeringsavtalet TTIP som något som är uppfunnet av storföretagen och som står i stark motsats till marknadsekonomiska principer. Dessa argument faller dock platt.

Visst stämmer det som författarna skriver att TTIP inte huvudsakligen handlar om att sänka tullar mellan EU och USA. Detta eftersom dessa redan är väldigt låga inom de flesta handelsområdena. Det är precis därför som den huvudsakliga vinsten med TTIP skulle komma från regelmässig harmonisering och främjande av investeringar. Intressant att notera är att investeringsflödena redan är större än handeln mellan EU och USA. Flera oberoende studier visar på att TTIP skulle medföra mycket betydelsefulla positiva effekter på både jobbskapande och BNP-tillväxt i Europa.

Det stämmer heller inte som författarna påstår att investerarskydd (ISDS) bara är något som näringslivslobbyn vill ha. Det brev som författarna hänvisar till har kritiserats – bland annat nyligen av 48 nordamerikanska handelsrättsliga professorer. Faktum är att investeringsskyddsavtal redan används flitigt i tusentals europeiska bilaterala investeringsavtal (inklusive med USA), utan att demokratin här har satts ur spel. Det stämmer heller inte som författarna påstår att endast multinationella företag utnyttjar ISDS-mekanismen. I en OECD-studie så utgjorde småföretag hela 22 % av ISDS-fallen mellan 2006 och 2011. ISDS bör således vara en del av ett framtida TTIP-avtal, även om det givetvis bör utformas med så mycket öppenhet och insikt som möjligt.

Det är intressant att notera att Skiftet inte heller medger de positiva effekterna som TTIP skulle ha på tusentals små- och medelstora företag (så-kallade SMEs) runt om i Europa. Dessa företag skulle tack vare TTIP få ökad tillgång till en ny marknad med 300 miljoner amerikanska konsumenter. Skapandet av en öppen transatlantisk marknad mellan EU och USA kan således ses som ett naturligt nästa steg efter den lyckade genomförande av den inre marknaden i EU.

Förutom de positiva ekonomiska effekterna skulle TTIP dessutom bidra till att stärka det rådande multilaterala globala handelssystemet. Detta genom att sätta press på Kina och andra tillväxtländer att anpassa sig själva istället för att försöka exporterna sina egna, lägre standarder till omvärlden – något som Skiftet borde vara betydligt mera orolig över.

Istället för att erkänna alla de positiva effekter som TTIP skulle innebära och föra en nyanserad kritik mot de delar av avtalet som man är kritiska till väljer Skiftet att kategoriskt utmåla avtalet som ett hot mot rättsstaten och demokratin. Sådana uppenbara överdrifter bidrar inte till en upplyst och fakta-baserad debatt – något som verkligen behövs kring en såpass viktig fråga som TTIP.

Arkiv