Dödsstraffets barbari

För ett drygt år sedan skrev jag några rader om det skamliga i att man i en av världens största demokratier hänger kvar vid en rättsskipning där (del)staten överlagt tar en människas liv. Och det skamliga i att man inte bara håller kvar vid dödsstraffet, utan dessutom ligger i topp fem när man tittar på listan över vilka länder som har genomfört flest avrättningar – vilket rapporteras i Amnestys årliga statistik över dödsstraffet i världen. I detta toppskikt ligger alltså USA vanligen kvar år efter år, på en lista som i övrigt domineras av diktaturer.

Även i år är det Kina, Iran, Irak, Saudiarabien och USA som samsas däruppe. Årets rapport var dessutom särskilt nedslående eftersom Indien, Pakistan, Japan och Gambia, länder som haft dödsstraff, men inte utfört några på ett tag, nu åter genomfört avrättningar. Och när Ekot rapporterade om årets Amnestyrapport förklarade organisationens Elisabeth Löfgren även att straffen långtifrån utdöms enbart för mord eller liknande grov brottslighet:

”Men det är inte bara människor som är dömda för grova våldsbrott som avrättas. Framför allt i Kina och Mellanöstern är det vanligt med dödsdomar av helt andra orsaker.

– Saudiarabien har dömt människor till döden för häxeri, för sodomi och för att man är avfälling, alltså har lämnat islam. Vi ser i Iran att det ofta är politiska skäl, men man påstås vara fiende till Gud.”

Politiskt motiverade dödsstraff ringar in särskilt tydligt hur oanständigt detta straff är. När det inte ens finns ett grovt och hänsynslöst våldsbrott i bakgrunden blir det liksom ännu tydligare hur sjuk det är att stater tar sig denna rätt. Men i själva verket spelar det ingen roll vilket brott som finns där bakom. Att stater, demokratier, tar liv är helt enkelt aldrig försvarbart.

Nu läser jag att en fånge i Ohio ska avrättas med otestade droger. Bakgrunden är att de droger som används för avrättningar inte längre finns att köpa. Läkemedelstillverkarna som tidigare har sålt drogerna har helt enkelt slutat föra dem, av etiska skäl. Resultatet blir då att Ohio kör en Cajsa Warg och tager vad de haver, nämligen en ”kombination av drogerna midazolam och hydromorfon som aldrig använts tidigare i USA”. Agerandet understryker på något sätt dödsstraffets barbari. Man får en känsla av att om drogerna inte skulle visa sig räcka hela vägen så skulle Ohio inte banga för spadar och påkar heller. Livet ska släckas – kosta vad det kosta vill.

Som sagt. En skam är det. Särskilt i en demokrati.