X
Annons
X

Ledarbloggen

Sanna Rayman

Sanna Rayman

Ledarsidans tidigare kolumnist Merit Wager bjuder ju titt som tätt på mer eller mindre komiska, sorgliga, hopplösa eller häpnadsväckande anekdoter ur Migrationsverkets byråkratiska värld. Detta inte minst tack vare hennes trogna läsekrets bestående av ”miggor”, det vill säga anställda vid detta verk, som förmedlar interiörer från myndigheten och dess arbetssätt.

Häromdagen berättades exempelvis om ett fall där en person som för sisådär sex år sedan beviljats uppehålls- och arbetstillstånd på grund av en anknytning till en person i Sverige. Vid det tillfället var personen enligt sitt pass från land X. Dock sprack hans anknytning till landet, varpå han gick under jorden.  Det var sex år sedan. Nu berättas följande:

 

”Det har gått sex år och nu han är tillbaka – som asylsökande! Hans förklaring är att han egentligen kommer från landet Y där det råder inre väpnad konflikt. Han har inga id-handlingar, passet som han hade när han beviljades tillstånd var falskt, liksom anknytningen som han kom hit på från början, enligt vad han nu uppger.

Han är över 30 år gammal kan han alltså inte tala sitt modersmål, nämligen språket i landet Y, trots att han påstår att Y är hans hemland där han vistats innan han kom till Sverige. Han kan inte sitt eget språk på grund av att av att han är så traumatiserad av upplevelserna i sitt hemland Y och han kan inte heller tala svenska eller något annat språk. Någon språkanalys får vi inte göra för då är risken att han hamnar i psykos och börjar tala språk som han inte alls kan och han kan då få skador av detta, enligt ombudet.”

 

Ska vi alltså förstå det som att Migrationsverket låtsas tro på en person som på allvar hävdar sig komma från ett land vars språk han inte talar? Så utomordentligt otrovärdigt.

Och vad är grejen med psykoser och språkanalys? Nu vet jag förvisso inte hur en språkanalys går till, men det låter relativt harmlöst och icke-psykosframkallande.

 

Kort sagt. Detta låter på alla sätt och vis helt galet.

 

Arkiv