Annons

Ledarbloggen

Sanna Rayman

Sanna Rayman

Rättviseförmedlingen tillhör sannolikt ett av få företag och organisationer i Sverige som erhåller telegram från partiledare när de firar femårsdag. Mängder av organisationer har funnits längre än så och gör minst lika viktiga saker. Men, de flesta brukar få vänta lite längre på dylika erkännanden. Men nu är ju Rättviseförmedlingen förmedlare av rättvisa gubevars och då regnar telegrammen in. För SVT berättar ordföranden Seher Yilmaz om gratulationerna från Anna Kinberg Batra, Annie Lööf och Jonas Sjöstedt.

Men vad är väl ett simpelt telegram jämfört med en dikt? Stefan Löfven ville knäcka alla och satte sig ner och skaldade, på oklar meter, en hyllning till organisationen. Fantastiskt! Aldrig har en organisation vars tjänster nyttjas av ett departement fått så ståtlig reklam. Både utnämningsmakt och en dikt signerad statsministern – inom en vecka! Tårttajm!

Konsulter bör härmed ta intryck. Det heter inte konsult. Det heter inte rekryteringstjänst. Det heter rättviseförmedlare. Det är man får poesi och kramkalas istället för stram professionalism. Tag lärdom!

 

Dikten i sig? Tja. Redan inledningen höjer ögonbrynen, när Löfven konstaterar att Sveriges status som jämlikt land egentligen mest handlar om att jämförelsematerialet – dvs andra länder – är så erbarmerligt. Därifrån lyfter det inte till några vidare höjder. Hans stridsrop mot patriarkatet känns lama och av oklar anledning tänker jag att det liksom funkade bättre då när Thore Skogman rappade, om jämförelsen förstås.

Som med så mycket annat i socialdemokratin får man väl säga så här: det är tanken som räknas. Personligen håller jag alltjämt Håkan Juholts verk Gropen, diktat på fri vers och med målande språk, som den samtida socialdemokratiska diktningens främsta.

Läs hela Löfvens dikt här.

 

 

 

 

 

 

Arkiv