X
Annons
X

Ledarbloggen

Sanna Rayman

Sanna Rayman

Horace Engdahl lämnar sin post som Svenska Akademiens ständige sekreterare. Det är med visst vemod jag tar emot det beskedet. Horace Engdahl har varit en utmärkt frontfigur för en instans vars valspråk är ”snille och smak” inte minst i meningen att han inte skämts för bildning, snille och smak.

Tvärtom. Med en provocerande arrogans och elitism, som stundtals gjort mig salig, har han dragit ner rubriker när han uttalat sig på sätt som går långt över jantelagens gränser. ”Ett kväkande från okunnighetens träsk” är ju faktiskt numera ett klassiskt citat som refereras och travesteras titt som tätt.

Engdahl har lyckats med något som är ganska svårt. Det vill säga att skapa diskussion, mycket diskussion, utan att så småningom förlora sin trovärdighet. Han har placerat Svenska Akademien – som sämre förvaltad lätt skulle kunna bli en institution med dammig känsla – mitt i flera intressanta debatter och har på det sättet låtit Akademiens angelägenheter bli självklart stoff för kvällspressen. Utan att han för den sakens skull blivit publikfriare, tvärtom.

Ny innehavare av stolen blir Peter Englund som intervjua sig själv om saken på sin blogg. Sekreteraren må vara ny och kvällstidningarna är ersatta av bloggosfären. Men traditionen att hålla Akademien i debatternas mittpunkt fortsätter således. Snille och smak.

Arkiv