Ledarbloggen

Sanna Rayman

Sanna Rayman

Diskussionerna inför den planerade demonstrationen i Jönköping har varit yviga. Reflexen hos många verkar tyvärr vara att omedelbart börja fundera på hur vi ska bära oss åt för att slippa se nazisterna genom att på rimligt laglig väg försöka inskränka demonstrationsfriheten. Personligen tror jag inte alls på den vägen. Vi ska givetvis vara hårda när det gäller symboler och annat som kan tolkas som hets, men vi kan inte på förhand avgöra vilka symboler någon kommer att ha på sitt kavajslag eller sin banderoll när denne lämnar in en ansökan. Därför kan samhället heller inte på ett trovärdigt sätt basera våra demonstrationsbeslut på dylika förhandsspådomar. Hur man än vrider sig så skulle ett sådant förfarande få en unken doft av just den sort vi inte vill ha.

Men därmed inte sagt att samhället ska lägga sig platt. Det finns massor av sätt att markera och min förhopping är att så många som möjligt av de markeringar mot nazisterna som sker i Jönköping imorgon kommer att präglas av lugn, fattning och trosvisshet, det vill säga just de stämningar och känslor som nazisterna försöker rubba och ersätta med kaos, oro och tvivel – sådant som är en bättre grogrund för deras ideologi.

Därför noterar jag med värme att Jönköpings kyrkor samlar sig till en ekumenisk gudstjänst för att lyfta fram medmänsklighet, kärlek och alla människors lika värde. Ett fint initiativ.

 

Arkiv

Fler bloggar