Ledarbloggen

SvD

SvD

Jag har läst informationsdirektör Lagerstens och överste Martells inlägg i ”madrassdebatten” på Newsmill och kan konstatera att Försvarsmakten (FM) fortsätter på den inslagna vägen att försöka få oss anställda att lägga ned debatten – om än inte lika tydligt som i Martells tidigare svar på SvD:s ledarblogg, skriver major Peter Almström vid Livgardet (se även Almströms tidigare inlägg).

Denna gång säger man att det visserligen är bra med debatt och att debatt bidrar till utvecklingen av Försvarsmakten. Men, att om diskussionen bygger på felaktiga faktaunderlag och missförstånd så kan den bli ett hinder i utvecklingen. Det är enligt deras uppfattning vad som hänt nu, och enligt dem är detta allvarligt, särskilt som riksdagen nu debatterar frågan.

Även denna gång är budskapet detsamma. Håll käften alltså, om än skrivet med fler och andra ord.

Jag tänker inte bemöta alla detaljer som Lagersten & Martell beskriver i sin artikel utan det gör soldaterna själva så mycket bättre på Newsmill, Försvarsmaktens blogg, Wiseman´s Wisdoms m fl debattforum.

Jag vill i stället fokusera på kärnfrågan.

FM hänvisar till att ”Försvarsmakten får enligt förordning inte erbjuda sin personal gratis boende eller själv hyra ut boende”. FM har lyckats få igenom ganska stora förändringar i arbetsrätten genom den tidsbegränsade anställningen av soldaterna, kan man inte då få igenom en förändring av den nämnda förordningen?

Man besvarar inte heller sakfrågan: varför kan inte soldaterna erbjudas övernattningsmöjlighet?

FM hänvisar till att det inte finns plats för alla i framtiden när det skall anställas fler soldater. Innan man började bygga om logement till kontor, datasalar, och pentryn så fanns det i Kungsängen 144 logement. I varje logement kan 12 soldater förvara sin personliga utrustning och ha en sängplats för övernattning. Det ger plats för 1 728 soldater, i Kungsängen. Då har jag inte räknat de logement som finns på kasernen på Lidingövägen.

Vad är då den egentliga orsaken till att FM inte vill att soldaterna skall kunna ha övernattningsmöjlighet på logementen?

Jag har förstått att man är rädd att ett stort antal soldater kommer att bosätta sig på regementena och att det då kommer att utvecklas en ”osund subkultur”. För att motverka detta framhålls att det är viktigt att soldaterna finns i och har kontakt med det civila samhället. Man är också rädd att det kommer att bli svårt att anpassa dem till ett liv utanför kaserngrindarna efter anställningens slut.  Jag har förstått att det är dessa som är de avgörande skälen till att man fastställt den nu gällande ordningen.

De andra skälen som framhålls går ju att åtgärda på olika sätt om man nu skulle vilja att soldaterna skulle medges boende på logementen, eller har jag fel?

Det skulle vara intressant att höra hur FM kommit fram till denna ståndpunkt. Har man gjort någon seriös utredning eller undersökning om risken för osunda subkulturer? Om det finns några fakta till grund för detta beslut så skulle jag vilja att Försvarsmakten redovisar dessa. Eller är det bara några stabsofficerare som suttit och tyckt runt ett konferensbord?

Vad gäller den osunda subkulturen bekämpas den bäst genom att vara en attraktiv arbetsplats där många unga driftiga människor vill arbeta.  Detta leder till att många söker arbete i FM som i sin tur kan välja ut de mest lämpliga individerna. Den bekämpas också genom att man har dugliga och motiverade officerare som kan leda dessa soldater samt att man har en bra och utmanande verksamhet och uppgifter.

Då uppnår man motsatsen till denna osunda subkultur , nämligen det som i stället kallas förbandsanda och som är en nödvändig del i varje förband som skall kunna lösa den svåraste uppgiften, väpnad strid. Den positiva förbandsandan förstärks ju mer tid soldater tillbringar tillsammans och om uppgifterna uppfattas som utmanande men genomförbara.

Jag tror att dessutom soldater tillbringar mer tid i det civila samhället om de har råd att veckopendla mellan arbetet och sin hemort där de har sin familj och sina vänner än om de tvingas ihop i soldatgetton utanför kasernområdet i t ex Kungsängen. Men jag tror också att det kommer att passa en del att bo i dessa billiga soldatbostäder och jag tycker att det är bra att det byggs sådana, sådana bostäder har vi efterlyst i åratal för att härbärgera våra nytillkomna officerare.

Poängen är att inte försöka tvinga in soldaterna i ett alternativ. Jag tror på att försöka vara så flexibel som möjligt. Att erbjuda olika möjligheter för individen. Min erfarenhet av anställda soldater är att de inte vill bo på logement en längre tid utan skaffar sig ett boende utanför kaserngrindarna om de har möjlighet.

Vi har många små och stora utmaningar att lösa för att få det anställda försvaret att fungera. Ett problem vi har just nu är att många soldater upptäcker att de inte får sin ekonomiska kalkyl att gå ihop och därför tvingas sluta. Precis som Andreas Braw skriver på Brännpunkt förlorar vi en massa pengar på att träna upp soldater som sedan slutar och dessutom kommer de förband vi har inte upp i tillräckligt hög krigsduglighet på grund av för hög personalomsättning.

Ett logement är i mina ögon inte ett boende. Ett boende skall medge att man har ett privatliv, det har man inte på ett logement. Ett logement är en arbetsplats för en eller flera grupper. På logementet förvarar man sin personliga materiel. På logementet förbereder man sig inför arbetsdagen genom att ta fram materielen, ordna den för dagens övningar och ta på sig den. Gruppen är samlad så att gruppchefen snabbt kan ändra order till gruppen om han får nya ingångsvärden.

I ena änden av logementet finns ett par bord och att antal stolar. Det är den naturliga platsen för gruppen att planera inför övningspass samt att utvärdera dagens verksamhet. På logementet har soldaten en säng där han kan övernatta vid behov.

Låt oss inse kalla fakta. Vi har förband på ett fåtal orter i landet, arbetskraften är utspridd över hela landet. Vi kan inte räkna med att soldaten flyttar till orten där förbandet ligger och tjänstgör i 4-8 år för att sedan göra, ja vadå? Soldaten väljer ju själv, och om vi inte erbjuder tillräckligt bra förutsättningar så gör han eller hon något annat.

Vi kommer alltid att ha en viss rotation av personal, många soldater kommer att ha behov av en övernattningsplats, både de som är nya men även soldater som har ett boende kommer att vissa dagar i stället för att pendla hem, stanna kvar för att ordna med sin materiel inför morgondagens övning för att få mer vila inför nästa dag eller helt enkelt för att umgås med kamraterna. Detta främjar kamratskapen och förbandsandan. Om det sedan finns bra möjligheter för dem att träna på lediga kvällar så blir det bara en vinna-vinna situation för alla.

Just nu bygger vi bort möjligheten att härbärgera ett större antal soldater på förbandsorterna. Logement görs om för att hyras ut vilket innebär att de rymmer färre personer, andra logement byggs om till kontor, datasalar eller mikrokök där soldaterna skall kunna värma sin medförda mikromat.

Möjlighet att laga riktig mat får de inte ha, vilket leder mig till nästa fråga.

En stor del av soldatens jobb består av att träna fysiskt, han eller hon styrketränar, konditionstränar eller helt enkelt tränar sig i att lösa sina stridsuppgifter nedlastad med utrustning. Ofta genomförs träningen med skarp ammunition, vilket medför risker. Detta kräver att man äter rätt mat och tillräckligt mycket för att man skall tillgodogöra sig träningen samt vara tillräckligt skärpt för att ha koll på säkerheten.

Många av våra soldater är unga och lågt betalda. Min erfarenhet är att dessa ofta sparar in på maten till förmån för annat. Detta gör att vi inte får önskat resultat av träningen samt att olycksrisken ökar. Man bygger inga elitsoldater av billig fryst pizza.

Jag har två enkla förslag som gör att det blir lättare för soldatens ekonomiska ekvation skall gå ihop och som dessutom tjänar arbetsgivaren.

Låt soldaterna behålla sängarna på logementen

Avbryt den pågående ombyggnationen av logement. Tillse att alla tillgängliga logement på förbandsorterna har en standardinredning med skåp och sängar som förbanden disponerar. Hyr inte ut några utrymmen på regementena till soldater. Fortsätt att verka för att kommunerna bygger billiga boenden i närheten av regementena som soldaterna kan hyra. Budgetera för att i framtiden återställa de ombyggda logementen så att vi får plats med de större soldatmängder vi hoppas anställa.

Tillhandahåll mat till soldaterna

Tillse att alla soldater har fri frukost, lunch och middag samt frukt och smörgåsar efter träningspass.
Fördelarna för FM med dessa två förslag är att fler soldater kommer att ha råd att stanna kvar.

Soldater kommer att vara mer utvilade och förberedda inför övningar vilket kommer att spara tid och effektivisera verksamheten. Soldaterna kommer att tillgodogöra sig sin träning på ett bättre sätt och FM kommer att få starkare soldater med färre förslitningsskador. Olyckor kommer att minska då soldaten orkar hålla sig mer skärpt. Kamratskap och förbandsanda kommer att stärkas genom att arbetskamrater äter tillsammans och spenderar mer tid tillsammans.

Jag säger inte att ovanstående förslag löser alla utmaningar, de är för många och skiftande. Men det kan vara en start. Vi kommer inte att förlora lika många dugliga soldater längre. Soldater och officerare kommer att känna att FM bryr sig om dem och vågar ändra uppenbart dåliga beslut. Detta kommer i sin tur att leda till att engagemanget ökar. Detta kan vända den just nu mycket negativa trenden i FM till något positivt och det är något som vi så förtvivlat behöver.

Peter Almström
Major, Livgardet

Arkiv

Fler bloggar