Annons
X
Annons
X

Ledarbloggen

Sanna Rayman

Sanna Rayman

Under rubriken ”A Feminist Defense of Masculine Virtues” intervjuas Camille Paglia i Wall Street Journal. Paglia har bland annat skrivit den läsvärda Glittering Images, i vilken hon erbjuder läsaren en guidad tur genom den västliga konsthistorien. Det är en smått ljuvlig intervju, spretig, full av små käftsmällar, provokationer och tankeväckare.

En grej som gissningsvis flera reagerar på i texten är passagen där Paglia diskuterar faror och hur kvinnor klär sig.

”So many women don’t realize how vulnerable they are by what they’re doing on the street,” she says, referring to women who wear sexy clothes.

When she has made this point in the past, Ms. Paglia—who dresses in androgynous jackets and slacks—has been told that she believes ”women are at fault for their own victimization.” Nonsense, she says. ”I believe that every person, male and female, needs to be in a protective mode at all times of alertness to potential danger. The world is full of potential attacks, potential disasters.” She calls it ”street-smart feminism.”

 

När jag postade länken till intervjun på Facebook var det mycket riktigt kring just denna passage som lite diskussion uppstod. Det är inte obegripligt att man provoceras. Särskilt om man inte delar Paglias smak för androgyna slacks, vilket inte heller jag gör. Men även om också jag trotsar Paglias dresscode så tycker jag att hon gör en riktig poäng, en poäng som måste få samexistera med vår strävan att reducera faror i samhället via lag och moral.

För låt oss hålla isär begreppen lite här. Att be någon att inse hur världen är beskaffad och ta viss höjd för detta är inte detsamma som att säga ”skyll dig själv” om något hemskt händer. Det förra är preventivt, det senare är, well, okänsligt, plumpt och oförskämt.

Att kläder (eller uppträdande) inte någonsin kan vara en ursäkt för att förgripa sig på någon, kvinna som man, är givetvis självklart och något vi bör ha som huvudsaklig strävan när vi uppfostrar våra barn och skriver våra lagar. Men, samhället finns på fler plan än de ideala och juridiska och i det betyder att vi samtidigt också har en verklighet att förhålla oss till. (Och lära våra barn att förhålla sig till.) Det betyder inte att vi accepterar förbrytelser och brott, bara att vi erkänner att vi inte kan tänka bort dem.

 

Det finns ett lite slagordsartat resonemang som ibland hörs och som går ungefär så här: ”Det spelar ingen roll om så kvinnor går nakna på stan. Det är ändå inte okej att våldta dem.”

Nej. Sant. Det är inte okej. Men det innebär ju inte att det är klokt eller tillrådligt att gå naken på stan. Om jag kliver in i Hells Angels klubblokal och lägger upp mig naken på köksbordet och de våldtar mig så är det de som har begått brott och moraliska fel och det vore oförskämt att rycka på axlarna åt mig som brottsoffer och säga skyll dig själv. Men å andra sidan är det nog en bra idé att avråda mig från dylika tilltag redan i förväg om man har möjligheten, no?

Ungefär där tror jag att Paglia befinner sig i sitt resonemang. Det handlar inte om att någon ska skylla sig själv, men om att förhindra att samhället börjar låtsas att bara de ideala lägena finns. Så är det ju inte och även om vi strävar ditåt så kan vi inte med gott samvete uppmana folk att vara oförsiktiga bara för att vi har en önskan om hur allting borde vara egentligen.

 

Problemet när människor tillåter sig att resonera hela vägen, om hela världen, som Paglia gör här, är att folk ofta läser dem som om allt de säger är ordergivning och budord, när vi kanske snarare borde förstå det som en uppmaning att inte blunda för viktiga ingångsvärden när vi gör våra livsval. Särskilt när biologi kommer på tal slår vi bakut och försöker förvisa hela denna faktor helt ur ekvationen. Det är inte särskilt smart. Därmed inte sagt att vi måste vara biologins slavar, lika lite som vi måste vara ideologiers slavar. Det är väl det som är det coola med att vara människa, typ? Eller som Paglia säger:

”I personally have disobeyed every single item of the gender code,” says Ms. Paglia. But men, and especially women, need to be honest about the role biology plays and clear-eyed about the choices they are making.

 

Arkiv