Svenskarna har lämnat neutralismen

Bara sex procent av svenskarna vill öka truppstyrkorna i Afghanistan – å andra sidan är det högst andel bland de länder som ingår i opinionsmätningen Transatlantic Trends. Mätningen omfattar USA, Turkiet och 12 EU-länder inklusive Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Den genomfördes maj-juni i år. Sverige är med för första gången.

Sexprocentaren är ett handfast exempel på hur krigströttheten breder ut sig över FN-koalitionens Afghanistaninsats – samtidigt som läget på marken kommer att kräva uthållighet. Därför är det viktigt att den svenska opinionen också ligger i topp i fråga om att bibehålla den nuvarande svenska styrkan (48 procent). På motsvarande sätt ligger Sverige i botten när det gäller viljan att dra tillbaka trupper. 23 procent vill detta.

62 procent av de tillfrågade i Sverige anser dessutom att regeringen sköter stabiliseringspolitiken i Afghanistan bra, också det är högst andel bland de undersökta länderna.

Över huvud taget framträder Sverige som öppet och utåtriktat med starkt stöd för en demokratifrämjande politik. Hela 83 procent – återigen störst andel – anser att demokratiutvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern ska stödjas även om den riskerar att leda till instabilitet.

Svenskarna har blivit ett folk av hökar och uppvisar det största stödet för den internationella militära aktionen i Libyen (69 procent) och toppar också när det gäller stöd för att störta Gaddafi (79 procent). Det finns också en optimism om vad som kan uppnås. 59 procent – högst bland de länder som omfattas i mätningen – ser ljust på möjligheterna att stabilisera läget i Libyen. Svenskarna är också mest positiva till den egna regeringens Libyenpolitik (65 procent).

68 procent av svenskarna – högst igen – gör tummen upp för den ekonomiska politiken. 55 procent anser att dagens utgiftsnivå bör behållas. Bara 13 procent vill spendera mer.

Det finns även ett starkt stöd för regeringens syn på EU:s utveckling i dessa de yttersta av krisdagar. 75 procent säger nej till att överlåta nationell suveränitet i fråga om finanspolitiken till EU. Bara britterna är mer negativa. Samma sak gäller synen på hur euron påverkar det egna landets ekonomi: 67 procent av svenskarna har en negativ uppfattning. Samtidigt ställer sig 63 procent positiva till att Sverige ska vara med och rädda euron genom att bidra till EU:s stabilitetsfond.

Förtroendet för regeringen Reinfeldt är överväldigande, men det är inte det mest intressanta utan det är att svenskarna i Transatlantic trends ger uttryck för ett mentalitetsskifte. Svenskar känner sig hemma på den europeiska arenan. Svenskarna är också beredda att stå upp, ja rent av slåss, för demokrati där den saknas. Neutralismen är definitivt förbi.