X
Annons
X

Ledarbloggen

Daniel Persson

Daniel Persson

Jag skrev om Alan Turings liv och öde i måndagens tidning (2/1). I artikeln skrev jag bland annat att inget svenskt firande var planerat.

Nu visar det sig dock att Uppsala universitet har för avsikt att hedra Turing. Det kommer att ske genom ett samarbete mellan enheten för samverkan vid teknisk-naturvetenskaplig fakulteten, matematiska institutionen och institutionen för informationsteknologi. Samarbetet är i sig ett naturligt moment eftersom Alan Turings arbete har haft ett stort inflytande på så många olika akademiska områden.

Ännu är aktiviteterna på planeringsstadiet, men det ser väldigt lovande ut. Som det ser ut nu kommer aktiviteterna att omfatta en Augusta Ångström-monter med Turingtestet. Montern kommer att stå på Ångströmlaboratoriet även efter att Turingåret är slut.

Under besöksdagarna kommer de besökande gymnasieeleverna att få uppleva illustrationer av Turingmaskinen och ett populärvetenskapligt seminarium om Turing, kryptering, Enigma och inte minst Turingmaskinen. Det är ett mycket bra initiativ som borde uppskattas av målgruppen. Spänning och vetenskap går hand i hand.

Den 8 september är det åter dags för Kulturnatten i Uppsala. Förhoppningsvis kommer Uppsala universitet då att hålla Turinghov på Gustavianum. Detta skulle då innebära att en Enigma-maskin visas upp för allmän beskådan samt populärvetenskapliga föreläsningar. Det vore ett fantastiskt inslag i Kulturnattens utbud, ett alternativ till alternativ dans så att säga. Kulturen är mer än garageband och det förtjänar att uppmärksammas.

Även Tekniska museet låter meddela att de kommer att uppmärksamma Turings 100-årsdag. Det vankas aktiviteter på temat ”Att knäcka kod” och det borde verklgien kunna bli en höjdare för alla barn och unga som har möjlighet att ta sig dit. Ett hett tips för barnfamiljerna under sommaren. Museer är till för alla och Tekniska museet är riktat mot barn och unga. Som Daniel Wetterskog, avdelningschef Publika avdelningen, skriver: ”Vi tror att alla, oavsett ålder, behöver förebilder och att det ibland vore bra om de var något annat än medverkande i dokusåpor.” Väl talat.

 

En annan imponerande människa som bör nämnas i dessa kodknäckande sammanhang är Arne Beurling. Han var en svensk matematiker i världsklass, studerade vid Uppsala universitet och var professor vid matematiska institutionen (1937 – 1954) innan han blev professor vid Institute for Advanced Studies (IAS) i Princeton. Professor Johan Tysk vid matematiska institutionen låter meddela att Beurling vid IAS fick överta Albert Einsteins kontor. 1937 valdes Beurling in i Kungliga Vetenskapsakademien och 1970 i American Academy of Arts and Sciences. Liksom Turing var han verksam inom dechiffrering under andra världskriget. Sommaren 1940 knäckte han den tyska G-skrivaren vars meddelanden gick genom Sverige i en kabel från Norge. Därmed var grunden för nuvarande FRA lagd.

Förhoppningsvis kommer även Beurling och hans arbete att uppmärksammas i samband med de firanden av Turing som ändå kommer att ske i Sverige. Som svensk matematiker är han synnerligen god förebild. Den som vill läsa mer om Beurling kan göra det exempelvis i Bengt Backmans Svenska kryptobedrifter: hur Arne Beurling knäckte den tyska chiffertrafiken (Albert Bonniers förlag). En engelsk version av Geheimschreiberns hemlighet, Arne Beurling och den svenska signalspaningens framgångar av Lars Ulfving, ur boken I Orkanens Öga, 1941 – Osäker neutralitet, Bo Hugemark redaktör,  utgiven 1992 (Probus Förlag), går att läsa här.

Arkiv