X
Annons
X

Ledarbloggen

Ledarredaktionen

Ledarredaktionen

Jag saknar min gamle vän och mentor Hans L. Zetterberg. Och jag tänker på hans hustru Karin Busch Zetterberg.

Vi lärde känna varandra 1988, när jag var ung MUF-ordförande och han en respektingivande sociologiprofessor och chefredaktör. Det var ju en idémässigt omvälvande tid vid sent 80-tal och han visade lika stort intresse för sin egen samtid, som för våra ungdomligt tvärsäkra åsikter om framtiden.

Från och med det moderata programarbetet 1990 blev han en fast punkt i min egen politiska värderingskompass. Och ingen har betytt lika mycket för mig som Hans, när det gäller den rätt svåra konsten att försöka förena starka och lite högtidliga värderingar med det praktiska gnetandet i vardagspolitiken.

 

Genom åren har han bidragit otaliga gånger. Jag tror faktiskt inte att jag har givit mig i kast med något enda större förändringsprojekt i politiken utan att i vart fall på ett litet hörn involvera Hans.

Ibland på hans eget initiativ, som när han fick mig att skriva en hel bok om svensk socialpolitisk historia (antagligen med baktanken att då tvingas ju den då unge riksdagsmannen lära sig något om allt han vill ha åsikter om, och det funkade…).

Ibland på möten i arbetsgrupper för att jag insåg att han behövdes för just detta projekt. Ibland som ett bollplank, mest för att man ibland måste kolla om man har tänkt rätt. Och ibland bara en klok man som tog sig tid att höra av sig och säga: ”glöm inte att tänka på detta…”.

Jag är rädd att jag aldrig fullt ut berättade för honom hur mycket jag uppskattade alla dessa samtal. I bästa fall kände han det ändå.

 

Han lämnar efter sig så många lärdomar. En är att man ska vara nyfiken och öppen. Fasta övertygelser – det var hans förnamn – gör det egentligen bara lättare, roligare (och mycket viktigare) att tala med människor som tycker något helt annat. Det har för mig blivit beviset för ett sunt gott självförtroende.

En annan är att vänfasthet och empati behövs överallt – även i politikens ibland brutala värld. Många förstår inte vad det betyder att någon bryr sig minst lika mycket i motvind.

Och så förstås de två begreppspar som han har gjort odödliga för eftervärlden: Hans insikter om skillnaden mellan ”den lilla världen, och den stora”.

 

Och så de mest bevingade: ”Samhället är större än staten”. Vad vi gör mot varandra är alltså inte detsamma som lagen. Ett samhälle är något annat än dess formella institutioner. Döm inte landsmännen efter landet. Politiken är viktig, men den är inte allsmäktig. Det du gör själv kanske inte är jättestort, men kan ändå inte ersättas av någon annan.

Med några få ord sammanfattade Hans Zetterberg i ett enkelt påpekande vår tids kanske största och viktigaste svenska frågeställning. Ingen av oss vet ju riktigt vad vi ska göra åt detta. Men jag tror han skulle vara rätt nöjd om vi bara började förstå vad han menade.

Ulf Kristersson

Arkiv