Annons
X
Annons
X

Ledarbloggen

Maria Abrahamsson

Maria Abrahamsson

Mellan januari och oktober polisanmäldes totalt 67 969 misshandelsfall. Den största ökningen – nio procent – står krogvåldet för. Vid årets slut väntas till och med rekordåret 2006 ha passerats, då anmäldes hela 77 019 misshandelsbrott.

Statistiken som TT har tagit fram med hjälp av Brottsförebyggande rådet och som Ekot rapporterade om i dag är klart oroväckande. Parallellt med att allt fler svenskar misshandlas, företrädesvis yngre män som vistas utomhus, varnar Brå för att mörkertalet fortfarande är ”oerhört stort” vad gäller anmälningsstatistiken. I klartext innebär det att de anmälda misshandelsbrotten skulle ha varit ännu fler om inte de påpucklade, knivskurna och sparkade struntade i att gå till polisen.

Vårdchefen Sören Carlsson Sanz vid Södersjukhusets akutmottagning i Stockholm berättad i går (Ekot) att bara fyra misshandelsfall av tio anmäls. Rädsla för repressalier och polisens långa utredningstider, som ofta gör att en anmälan inte leder till något, uppges vara orsak till att 60 procent av dem som landar blödande på SÖS akutmottagning avstår från att besvära polisen. Tydligare kan knappast haveriet inom rättsapparaten beskrivas.

Misshandel är inget nonsensbrott. I normalfallet är straffet fängelse mellan sex månader och två år. Grova fall kan ge upp till tio års fängelse. Men så högt i straffskalan går domstolarna inte.

Från vänsterhåll ifrågasätts ofta nyttan med stängare straff med hänvisning till den kriminologiska forskningen. Precis som om den skulle vara värdeneutral, strikt vetenskaplig och befriad från allsköns ideologi.

Som framgår av Åklagarmyndighetens kartläggning från i våras av drygt 300 fällande domar för grov misshandel, lägger domstolarna sig regelmässigt på den nedre halvan av straffskalan. Genomsnittstraffet för att nästan misshandla en människa till döds är ynka 16 månaders fängelse, med villkorlig frigivning efter knappt 11 månader.
Så kan vi inte ha det. Särskilt inte som det i många fall bara är slumpen som skiljer en grov misshandel från ett fullbordat dråp eller mord.

Så bra då att Straffnivåutredningen har fram till den 30 april på sig att tänka ut hur domstolarna ska förmås att oftare använda den övre delen av straffskalan. Då kan det förhoppningsvis också bli mer meningsfullt för brottsoffer att anmäla hot och våld, och större anledning för polis och åklagare att ingripa och utreda misshandelsbrott.

Arkiv