X
Annons
X

Ledarbloggen

Maria Eriksson

Maria Eriksson

Nej, det är nog få som behöver Iphone 4. Det var säkert få
som VERKLIGEN BEHÖVDE, som i ”mitt liv blir tomt och stympat utan”, Iphone 3 också. Men fortsätter man i
tangentens riktning kan man undra vad Anders Wijkman anser att vi verkligen
behöver. Vilka prylar behöver Anders Wijkman inte? Nåväl, jag går
inte in på det.

Men däremot kan man undra hur han får ihop detta utfall med sin övertygelse
om att mobiltelefonin spelar en enormt viktig roll i många utvecklingsländer.
För hur sannolikt är det att, vilket Wijkman hävdar, fler skulle ha tillgång
till mobil än till rent vatten i Afrika om det inte hade funnits early adopters i
till exempel Stockholm som är beredda att stå i kö ett dygn för Iphone 4? Om
man ska hårdra lite.

Och kan man dra någon slutsats av att mobiler säljs på en
någorlunda fri marknad, medan vatten oftast inte gör det? Kanske skulle det
behövas mer av Iphone-tänket i vattenbranschen, än tvärtom?

Visst kan man i det enskilda fallet tycka att det verkar
slöseri att köpa en pryl som är snarlik en som man redan har och som
fortfarande fungerar. Eller att varenda jädra telefonmärke ska ha en egen sorts laddare.

Fast utvecklingen mot fler prylar är inte entydig: de funktioner som finns i
Iphone 4 skulle man för bara ett par decennier sedan behövt närmast en resväska
för att släpa runt på: musikspelare, väckarklocka, tidtagarur, miniräknare,
telefon och så vidare. Hur miljövänligt var det?

Wijkman hittar dock ett korn när han pekar på att lägre skatt
på arbete skulle kunna ge en effektivare materialhantering. Ju dyrare arbete
är, desto mindre blir sannolikheten att vi lagar något istället för att slänga
och köpa nytt.

Dessutom styrs vår konsumtion mot produkter snarare än
tjänster. Det är inte bara Baumols fel att teknikprylar blir allt billigare
relativt olika tjänster. Höga skatter spelar också stor roll. I Påtvingad prylmani (Neo , nr 5 2006) redogör professor Magnus Henrekson för varför vi
köper en platt-TV – eller Iphone4? – fast vi hellre vill ha något annat. (Texten rekommenderas särskilt till dem som tror att ökad
tillväxt nödvändigtvis kräver högre konsumtion av prylar.)

Regleringar spelar också in. Medan det är fritt fram att köpa
en ny mobiltelefon är det inte lika fritt fram att köpa eller sälja en
hörapparat. Återigen är kopplingen till Wijkmans vattenexempel tydlig. Hur
många av de afrikaner som har en mobiltelefon, men inte rent vatten skulle
egentligen vilja lägga en slant på det senare? Och hur många av dem har
hindrats att göra det eftersom vattnet inte säljs på en fri marknad?

I det perspektivet är det rent trams att antyda att världens stora problem är några tekniknördar som skaffar sig Iphone 4.

Arkiv