Förtroende för en läkare eller ett system?

Att ny teknik innebär stora fördelar i vårdens journalsystem är givet. Snabbare åtkomst, mer heltäckande information kan inte minst i akuta situationer vara en välsignelse. Tänk bara hur det var förr, när varje vårdgivare satt på sin lilla lunta med information om en patient som varit på besök. En läkare visste A & B om dig, en annan hade koll på C och A, men inte B och en tredje visste bara D.

Ibland räcker det så, men ibland är helheten viktig. Därför är den nya teknikens fördelar inte fy skam. Men förutsättningen för att de sammankopplade systemen ska ha legitimitet är att integriteten respekteras.

Dessvärre är det inte alltid så, vilket jag har påpekat och oroat mig över i ett antal texter, nu senast med anledning av en rad mycket allvarliga intrång i kvinnors patientjournaler i Malmö – intrång som misstänks ha hedersmotiv i grunden.

Nu läser jag i DT om hur ungdomsmottagningar i Dalarna flaggar för risker med länets system, och även här finns viktiga hedersrelaterade överväganden att göra.

– Det nya systemet synliggör besöket hos oss, säger Åsa Lindgren, barnmorska på mottagningen i Borlänge, och tar ett besök på vårdcentralen som exempel.

– Om man kommer dit med urinvägsinfektion kanske läkaren ställer en obetänksam fråga om besöket här på ungdomsmottagningen inför föräldrarna, säger hon.

Även om innehållet i journalen är skyddat – det är upp till tjejen eller killen själv att godkänna att den öppnas – så är skadan redan är skedd.

Att svara nej på frågan om journalöppning inför sina föräldrar är ju i praktiken detsamma som att tillstå att den innehåller information av känslig art. Redan det kan vara en risk för den som är i pressat läge. För att säkerställa att informationen i ungdomsmottagningarnas journaler inte hamnar i det stora journalsystemet har dessa mottagningar nu gått över till att köra old school, dvs på papper. Onekligen lite ironiskt.

Som sagt. Snabbare åtkomst och mer heltäckande information kan vara en välsignelse, särskilt i akuta situationer. Men allt är inte underbart – än. Klivet från en situation där allt patienten behövde fråga sig själv var ”känner jag förtroende för den här läkaren?” till en situation där man istället förutsätts känna förtroende för ett anonymt ”system” är inte enkelt. Det kommer krävas en del skruvande och rattande med både hängslen och livrem för att få de här systemen i trygg, integritetsskyddad hamn.