X
Annons
X

Ledarbloggen

Per Gudmundson

Per Gudmundson

Döljer Lars Ohly delar av sin bakgrund för att framstå som trovärdig i frågor om antisemitism och demokratiska brister? Det är en fråga som uppstått i kölvattnet av diskussionen om vänstern och antisemitismen.

I ett meningsutbyte om förekomsten av antisemitism inom den svenska vänstern skrev Lars Ohly en debattartikel i Expressen den 26 februari i år. Där bemötte han delar av den kritik som rests mot honom. Ohly betonade vänsterrörelsens långa tradition av antirasistisk kamp, men belyste även, något förvånande, sin egen familjehistorik.

”Det är många som under årens lopp slagits för demokratin och mot rasistiska föreställningar”, skrev Ohly, för att sedan exemplifiera. ”Jag är stolt över att min egen farfar var en av dem.”

Lars Ohly citerade därefter Forum för levande historias Stockholmsbroschyr På denna plats och dess passage om en hedervärd insats i Tyska kyrkan i Gamla stan. ”Trots påtryckningar från de tyska nazisterna i Stockholm vägrade Emil Ohly, kyrkoherde i Tyska kyrkan, våren 1935 att hissa hakkorsflaggan utanför församlingssalen”.

Detta är förvisso helt sant. Emil Ohly vägrade hissa hakkorsfanan. Men är det verkligen hela sanningen?

Att vänsterpartiledare Lars Ohly åberopar att kyrkoherde Emil Ohly ”slagits för demokratin och mot rasistiska föreställningar” kompliceras av en annan uppgift från samma tid.

I den omfattande katalogen Den svenska nationalsocialismen – medlemmar och sympatisörer 1931-45 (Carlsson, 2002) listar forskaren Tobias Hübinette medlemmar i och sympatisörer till nazistiska och fascistiska rörelser i Sverige. Boken baseras till stor del på medlemsmatriklar från den aktuella tiden.

I förteckningen över de 8632 medlemmar som Svensk Opposition hade 1941, enligt den fascistiske grundaren Per Engdahls egna handlingar som bevarats på Riksarkivet, förekommer en kyrkoherde Emil Ohly.

Svensk Opposition, eller Nysvenska rörelsen som den senare kom att heta, var en fascistisk rörelse främst inspirerad av Benito Mussolinis Italien, men med tydliga sympatier för Nazityskland. Rörelsens grundare och ledare Per Engdahl var Hitlerbeundrare och antisemit fram till Naziregimens fall, även om hans ståndpunkter oftast kläddes i en diffus ”nysvenskhet” och vurm för korporatismens sammanbindning med den så kallade folkgemenskapen. Engdahl ledde den Nysvenska rörelsen fram till sin död 1994. Den lilla Nysvenska rörelsen lever dock kvar i skuggorna, fortfarande i akt och mening att störta den parlamentariska demokratin, och beskriver på sin hemsida de formerande åren, då Emil Ohly återfanns i medlemsförteckningen, som följer:

”Den Nysvenska Rörelsen upplevde från början främst fascismen men även nationalsocialismen som något av en europeisk gryning.”

Hur kan det komma sig att Vänsterpartiets ledare Lars Ohly lyfter fram sin farfar, kyrkoherden Emil Ohly, som en man som ”slagits för demokratin och mot rasistiska föreställningar”, om den tydligt fascistiska rörelsen Svensk Opposition vid den aktuella tiden listade kyrkoherde Emil Ohly som medlem?

Det är förstås oklart vad ett medlemskap egentligen betydde. Medlem kan man bli i en organisation av en allmän nyfikenhet, eller kanske genom en kollektivanslutning eller av misstag. Inom politiken är det heller inget okänt fenomen med uppbiffade medlemsregister.

Registeranteckningen innehåller dessutom oklarheter. Kyrkoherde Emil Ohly antecknas som boende på Svartmangatan i Åre, vilket är märkligt. I Åre finns det ingen gata med det namnet.

Det finns det däremot i Stockholm. Och inte varsomhelst. Svartmangatan ligger i Gamla stan, och på just Svartmangatan ligger Tyska kyrkan, där Emil Ohly var kyrkoherde.

Det hela kan vara ett skrivfel, omöjligt att kontrollera för utomstående. Och hur som helst kan, ska och bör inte Lars Ohly lastas för vad gamla förfäder kan ha gjort för eventuella snedsteg. Men det är uppenbart att anteckningen i fascisten Per Engdahls arkiv ändå reser ett par frågetecken.

Var Lars Ohlys farfar Emil Ohly medlem i Svensk Opposition? Om så var fallet, varför väljer Lars Ohly då att framhäva honom som en demokratisk och antirasistisk förgrundsgestalt?

Om sin egen familjehistoria kan Lars Ohly bäst berätta själv. Det vore bra om han gjorde det.

Arkiv