Intervjuad: Pernilla Ström

Pernilla Ström hälsas i dag välkommen som kolumnist på ledarsidan. Pernilla har en bakgrund som ekonom och finansanalytiker, och har tidigare även arbetat som ledarskribent och politisk skribent på bland annat Dagens Nyheter, Expressen och Veckans Affärer. Numera är Pernilla småföretagare och styrelseproffs bosatt utanför Lund i Skåne där hon driver en hästgård.

 

Såväl småföretagare som styrelseproffs – dina två jobb frammanar två olika bilder av Sveriges företagsamhet och måste ge dig god kännedom om olika delar av företagsvärlden. Hur ser du generellt på Sverige som företagsland och rådande företagsklimat?

– Jag tycker i grunden att Sverige är ett bra land att verka i som företagare. Det är förhållandevis obyråkratiskt. Sedan finns det alltid utrymme för förbättringar, inte minst när det gäller regelverk och annat inom till exempel de gröna näringarna där jag själv är verksam.

Vilka politiska åtgärder tror du behövs för att fler ska kunna få jobb, antingen genom att starta eget eller att få anställning?

– Vi måste sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och utveckla fungerande lärlingssystem. Jag tycker att jobbskatteavdragen har varit bra, men vill också se sänkta arbetsgivaravgifter framöver. Sedan är det lite trist att Moderaterna i alliansregeringen inte törs röra arbetsrätten. Den bygger på en föråldrad syn, en karikatyr av företagare som någon typ av hjärtlösa rövarkapitalister och anställda som ett hunsat kollektiv av undersåtar. Och så ser det inte alls ut. Småföretagaren är ofta den svagare parten.

 

“På sikt tror jag ändå på tankarna om en valutaunion”

 

På nittiotalet var du huvudsekreterare i den utredning som gjordes på finansdepartementet om de ekonomiska konsekvenserna av svenskt EU-medlemskap. Snart tjugo år har gått sedan Sveriges inträde i EU och sedan dess har också antalet medlemsländer nästan fördubblats. Hur ser du på Sveriges roll i EU i dag?

– Jag tycker att Sverige har en viktig roll att spela i EU. Även om EU har sina skavanker är det en fantastisk organisation, som har gett oss fördelar som många i dag tar lite för självklara. Den fria rörligheten är enastående och värd att försvara.

Tror du att det skulle finnas behov av att på nytt se över ekonomiska konsekvenser av Sveriges EU-medlemskap i och med unionens förändring?

– Nej, jag ser inte något sådant behov. Jag tror de flesta inser att EU-medlemskapet har varit mycket ekonomiskt gynnsamt.

Inför folkomröstningen om införande av euron 2003 var du en av förespråkarna på ja-sidan. Frågan är inte längre hetämne i debatten, men tror du fortfarande på sikt att euron skulle gynna Sverige?

– På sikt tror jag ändå på tankarna om en valutaunion, även om jag nog som de flesta andra i dag är lättad över att vi inte är direkt indragna i eurokrisen. Å andra sidan har vi ju också sett att det inte ens för ett land med egen valuta går att isolera sig från kriser som drabbar handelspartners. Se på efterfrågekollapsen under hösten 2008. Det hjälpte oss inte ett smack att vi hade vår egen krona och urstarka statsfinanser.

 

När HQ Bank fick sitt tillstånd indraget av Finansinspektionen sommaren 2010 satt du i moderbolagets styrelse. Oegentligheter började härvas upp, men på det följde även osanningar, vilket du startade HQ-bloggen för att motbevisa. Vad tänker du i dag om turerna kring HQ?

– Att de är ganska tröttsamma.

Hur tycker du att media har agerat?

– Jag tycker att de har agerat enögt och i flock. Jag är inte särskilt imponerad.

På bloggen skriver du att du är ”starkt kritisk till Finansinspektionens agerande och vill gärna få till en debatt kring en myndighet som många fruktar, få respekterar.” Hur menar du?

– Jag menar att vi i grunden i Sverige har bra myndigheter och hederliga och redobogna ämbetsmän som försöker göra ett gott jobb. Men ibland blir det fel. Därför måste det finnas system och mekanismer som gör att man kan seriöst överpröva myndighetsbeslut, särskilt då det gäller myndigheter med så långtgående befogenheter som Finansinspektionen.

 

“Utblickarna från en gård på Lundaslätten blir lite annorlunda än från ett skrivbord vid Stureplan.”

 

Du har även stått i personlig strid med Finansinspektionen, då myndigheten 2011 inte godkände dig som styrelseledamot i Öhman Fonder, ett beslut som i princip gav dig yrkesförbud. Efter att kammarrätten tillslut tagit upp ditt fall fick du rätt, men fick stå för rättegångskostnaderna själv. Vad tänker du utifrån din egen process om möjligheten för enskilda medborgare att pröva sin rätt mot en myndighet?

– Möjligheterna för en enskild är ytterst begränsade, och att det innebär att rättssäkerheten sitter trångt. Dessutom krävs det elefanthud och stor plånbok för att stå upp emot en myndighet som besitter i stort sett outtömliga resurser för att driva sin sak – och som inte väjer för fula metoder när den gör det.

 

Vad vill du använda dina kolumner till att uttrycka?

– Jag kommer nog metadels att basera mina betraktelser av världen utifrån det småföretagarperspektiv och den lantis-miljö som numera är min vardag. Utblickarna från en gård på Lundaslätten blir lite annorlunda än från ett skrivbord vid Stureplan.

 

Pernilla skriver i dag en kolumn om möjligheter för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.